| 234 | Cap. 4, 5. | Salomos Ordspråk. |
i hjertat lifwets källa måste öppnas, Joh. 4: 14; det är der den måste flyta, Joh. 7: 38, det är hjertat, som måste komma i gemenskap med Herran, det är i hjertat Han, som är wägen, sanningen och lifwet, will hafwa sin boning, det är derifrån Han will sprida sitt ljus och regera öfwer menniskans tankar, ord och gerningar. Det är också ifrån hjertat den oomwända menniskans lif eller lefwerne utgår, och emedan hjertat är ondt, kan icke något wäsendtligt gott derifrån utgå.
24. Låt bort ifrån dig en ond mun; och wrånga läppar låt långt wara ifrån dig.
Grt.: Skaffa bort ifrån dig munnens wrånghet och låt läpparnes arghet wara långt ifrån dig. Från hjertat komma först tankar, dernäst ord och sedan gerningar. De onda tankarne måste qwäfwas, så snart de uppstiga, men öfwer sin mun och sina läppar skall menniskan hålla wakt, att hon aldrig talar det, som syndigt är; ty den, som syndar med orden, han syndar ofta lika så mycket, som den, hwilken syndar med gerningarne.
25. Låt dina ögon se rätt fram för sig; och dina ögonlock se rätt fram för dig.
Låt dina ögon icke wända sig till någon afwäg, utan alltid wara wända till den rätta wägen och det sanna målet. Ebr. 12: 1, 2.
26. Låt din fot gå lika, så går du wisst.
Grt.: Afwäg din fotstig och låt alla dina wägar wara wissa. Pröfwa wäl, hwad du gör, och stig wissa steg med dina fötter! Ebr. 12: 13.
27. Wik hwarken på högra eller på wenstra sidan:* wänd din fot ifrån det ondt är. *Es. 30: 21.
5. Capitel.
Sky horeri, lef kysk.Men son, gif akt uppå min wishet; böj dina öron till min lära:* *Ordspr. 2: 1, 2.
2. Att du må behålla goda råd; och din mun weta beskedlighet.
Beskedlighet. grt.: kunskap, förstånd, waksamhet. Efter dessa widtomfattande lärdomar följa nu warningar för den särskilda farliga last, hwaruti så många redan i sin ungdom insnärjas och som störtar oräkneliga menniskor uti elände, död och fördömelse.
3. Ty en skökas läppar äro en honungskaka, och hennes hals är halare än olja:* *Ps. 55: 22. Ordspr. 6: 24.
4. Men framdeles bäsk som malört, och skarp såsom ett twäeggadt swärd.
5. Hennes fötter löpa neder till döden; hennes gångar få helwetet.* *Ordspr. 2: 18; cap. 7: 27.
Hennes gångar, d. ä. hennes wandel och deras, som med henne wandra, förer till helwetet.
6. Hon går icke rätt fram på lifwets wäg; ostadige äro hennes steg, så att hon icke wet, hwart hon går.
Grt.: Att hon icke skall öfwerwäga lifwets stig, irra hennes stig dit hon icke wet. De ogudaktiga äro rädda för att lyssna till warningar och till samwetets röst, de dränka hwarje waknande eftertanke och samwetsförebråelse dermed, att de skynda sig i loppet på syndens wäg och berusa sig på nytt i sina lustar och laster.
7. Så hörer mig nu, mina barn, och wiker icke ifrån min muns tal:
8. Låt dina wägar wara fjerran ifrån henne, och nalkas icke intill hennes husdörr;
9. Att du icke skall gifwa din ära åt de främmande, och dina år åt den grymma.
10. Att främmande icke skola mätta sig af din förmåga, och ditt arbete icke wara uti en annans hus,
11. Och du måtte framdeles sucka, när du ditt lif och gods förtärt hafwer,
12. Och säga: Ack! huru hafwer jag hatat tuktan, och mitt hjerta straff försmått?
13. Och hafwer icke lydt mina lärares röst, och icke böjt mina öron till dem, som mig lärde?
14. Jag är fullt när i all olycka kommen, att jag den meniga hopen och sällskapet följt hafwer.
Se Dom. 16: 4, 5.
15. Drick watten utaf dina gropar, och hwad af ditt brunn utflyter.
16. Låt dina källor utflyta, och wattubäckarna uppå gatorna;* *Gal. 6: 9, 10.
17. Men haf du dem allena, och ingen främmande med dig.
18. Din brunn ware wälsignad; och gläd dig af din ungdoms hustru. * *Mal. 2: 14.
19. Hon är ljuflig såsom en hind, och täck såsom en rå: låt hennes kärlek alltid mätta dig, och förlusta dig alltid uti hennes kärlek.
Från v. 15 till v. 19 talas under liknelser om äktenskapslifwet i motsats mot otukt och orenlighet, för hwilka laster i det föregående warnas. Skriften talar härom i bildliga uttryck, för att icke hos de orena wäcka orena tankar och gifwa anledning till bespottelse. Dock är Skriften härutinnan ofta så tydlig, att den är en skarp pröfwosten, som skiljer emellan de rena
_238.jpg&oldid=345241){kind=link}