| Salomos Ordspråk. | Cap. 5, 6. | 235 |
och de orena. Till de renade höra de, som låta allt sådant lända sig till warning och fruktan. De orena äro alla de, hos hwilka dessa warningar wäcka köttsliga retelser, och sådane, som tro att de och deras barn och wänner äro så rena, att de genom sanningens rätta namn på synden kunde blifwa orene. I motsats mot v. 15 säger den främmande, cap. 9: 17, stulet watten är sött.
20. Min son, hwi will du förlusta dig med en främmande, och famntaga en annans?
En annans, grt.: en främmandes.
21. Ty hwar och en mans wägar äro för HERran, och Han mäter alla deras gångar.* *Job 34: 21. Ordspr. 15: 3. Jer. 16: 17; cap. 32: 19. Ebr. 4: 13.
Han mäter, grt: han wäger (såsom på en wigtskål) alla wåra steg, rörelser, känslor, tankar, yttranden och förhållanden.
22. Den ogudaktiges misshandel skall gripa honom, och med sina synders snara skall han hållen warda.* *Ps. 9: 17. Ordspr. 11: 6.
Om än de otuktiga eller på annat sätt ogudaktiga kunna undgå timligt straff, så äro de dock redan fångna i syndens band och gå sitt ewiga straff till mötes.
23. Han skall dö, derföre att han icke will låta lära sig; och för sin stora dårskaps skull will fara.
Will fara, d. ä. fara wilse. Att han skall dö, betyder här både den tilltagande andeliga död, som synden förorsakar och äfwen timliga straff, men isynnerhet den ewiga döden.
6. Capitel.
Borgen. Lättja. Löshet. Lydnad.Min son, warder du löftesman för din nästa, så hafwer du häftat din hand intill en främmande:* *Ordspr. 11: 15; cap. 17: 18; cap. 20: 16; cap. 22: 26.
Löftesman, d. ä. borgesman.
2. Du är inwefwad med din muns tal, och gripen uti din muns ord.
3. Så gör dock, min son, alltså, och undsätt dig; ty du är kommen din nästa i händer; löp, skynda dig, och drif din nästa.
4. Låt icke dina ögon sofwa, eller dina ögonhwarf sömnige wara.
5. Uthjelp dig såsom en rå utur handen; och såsom en fågel utur fågelfängarens hand.* *Ps. 124: 7.
En sådan warning för oförsigtiga borgensförbindelser war ibland Israels folk så mycket nödwändigare, som fordringsegaren äfwen kunde göra den skyldige till slaf, eller i hans ställe den, som gått i borgen för skulden. Men för alla tider och särskilt för wår tid är denna warning högeligen att behjerta, ty genom sådane förbindelser göra många både sig sjelfwe och sina familjer utfattiga och olyckliga. Och icke nog härmed, utan då det är lätt att få borgen, så blifwer de tanklösas skuldsättning så mycket större, och detta olyckliga tillstånd, att så många äro belastade med stora skulder, är en af de djupaste kräftskador, som både fräta på samhällets bestånd och undergräfwa de enskildas wälfärd. Derför är ett oförsigtigt borgenslöfte en flerfaldig synd. Det borde icke heller af den borgerliga lagen wara tillåtet, att någon finge åtaga sig en borgensförbindelse, som uppginge till en större del af hans förmögenhet, än att han wore ändå i goda omständigheter, om han måste betala det belopp, för hwilket han går i borgen. Den, som iklädt sig sådan borgen, bör söka med all flit att blifwa derifrån lös.
6. Gack bort till myran, du late; se uppå hennes seder, och lär.* *Job 12: 7.
7. Ändock hon ingen förste, eller höfwitsman, eller herre hafwer:
8. Tillreder hon dock likwäl sitt bröd om sommaren, och samlar sin mat i anden.* *Ordspr. 30: 25.
9. Huru länge ligger du, late? När will du uppstå af din sömn?
10. Ja, sof ännu litet, tag der ännu en sömn före; lägg ännu litet händerna tillhopa, att du må sofwa:* *Ordspr. 24: 33, 34.
11. Så skall fattigdomen med hast komma öfwer dig* såsom en wandrare, och armod såsom en wäpnad man. *Ordspr. 20: 13.
D. ä. owäntadt och oundwikligt.
12. En bedräglig menniska, en skadlig man går med wrång mun:
13. Winkar med ögonen,* tecknar med foten, wisar med fingren: *Ordspr. 10: 10.
14. Tänker alltid något ondt och argt i sitt hjerta, och kommer trätor åstad.
Grt. v. 12. En Belials menniska, en orättfärdighetens man m. m. Se 5 Mos. 13: 13. Mannen, ögonen, händer och fötter uttrycka till någon del hjertats beskaffenhet äfwen hos dem, som äro öfwade uti att förställa sig.
15. Derföre skall honom hans ofärd hasteligen komma, och skall med snarhet sönderbråkad warda, så att der ingen hjelp wara skall.
_239.jpg&oldid=345243){kind=link}