åter af lydkonungar under Nineve. Derpå uppreste sig en babylonier, Nabonassar, och gjorde Babylon åter fritt från Assyrien år 747 före Christus. (Merodack Baladan. konung af Babel, skickade en wänlig beskickning till konung Hiskia, Es. 39.) Efter Nabonassar nämnas i historien 9 Babyloniska konungar, hwarefter Babylon åter befinnes wara ett lydrike under Assyrien i Assar Haddons tid och under hans twå efterträdare, under en tidsrymd af 55 år, hwarefter det alldeles befriades från Assyrien af Nabopolassar, ståthållare i Babylon, som upphof sig till konung och genom sin son Nebukadnezar, i förening med konung Cyaxares I af Medien, intog och förstöre det stora Nineve år 625 före Christi födelse. Han efterträddes af sin son Nebukadnezar år 605 före Christus. Nebukadnezar regerade i 43 år och eröfrade alla närgränsande länder och riken och gjorde Babylon till ett herrskande werldsrike. Hans son, Evil Merodach, regerade blott twå år, och Neriglissar fyra. Hans efterträdare blef slagen efter åtta månaders regering af Naboned eller Belsazar, en annan son eller sonson af Nebukadnezar, under hwilken Babylon blef intaget af Cyrus, efter en twåårig belägring, och nu blef Babylon ett lydrike under Persien.
Egypten.
Egypten kallas på det Gamla Testamentets grundtext Mizraim efter Hams son af samma namn; det war redan i Abrahams tid ett konungarike. Om dess äldsta historia tala Egyptens många och stora minnesmärken, såsom pyramiderna och qwarlemningarne efter gamla städer och tempel, som wittna om de oerhördaste arbeten och en långt framskriden konst. Man har papyrusrullar eller Egyptiska böcker, som blifwit skrifna 1500 år före Christi födelse. Likwäl är Egyptens historia långt ifrån att wara klar, ty både tideräkningen och konungarnes bedrifter äro höljda i sagor och förblandade med afgudaläror. I Rehabeams tid inföll konung Sesach i Jerusalem och plundrade det. Sanherib, konung af Assyrien, tågade mot Egypten, men måste wända om. Pharao Necho tågade mot Babylon, och den fromme Judakonungen Josia, som wille hindra honom, stupade i en slagtning wid Megiddo. Necho fortsatte sitt tåg, men blef af Nebukadnezar, som redan då blifwit sin faders medregent, slagen wid Karkemisch (Cirsesium) år 611 före Christi födelse. Flere af Juda konungar stödde sig på den bräckliga rörstafwen Egypten. Det blef intaget och plundradt af Nebukadnezar, blef åter sjelfständigt, och eröfrades en tid derefter af Cambyses, som förenade Egypten med det persiska riket. Derefter föll Egypten, såwäl som Persien, i Alexander den stores och hans efterträdares händer, under hwilka det fortfor, till dess det blef intaget af Romarne. Det tillhörde Rom från Cleopatras tid till det Romerska rikets delning och sedan till kejsardömet i öster, till dess det blef intaget af Muhameds efterträdare Omar. Det hörde sedan till de Arabiske kalifernas rike och blef slutligen intaget af Turkarne, som ännu innehafwa det.
Det Mediskt-Persiska riket
Mediens äldsta historia är så godt som obekant. Både Medien och Persien woro på en tid lydländer under Assyrien. Wid det äldre Assyriska rikets undergång blef Medien under Arbaces ett oafhängigt rike år 800 före Christi födelse, men sedan blef Medien åter intaget och införlifwadt med det nya Assyriska riket; ty efter 2 Kon. 17: 6 blef en del af de Israeliter, som bortfördes i fångenskap, fördelade i städer i Medien. Arbaces regerade 29 år, derefter war Medien åter förenadt med Assyrien i 79 år och blef berpå sjelfständigt genom Dejoces, som regerade i 53 år. Hans efterträdare war Phraortes, som regerade i 22 år, Cyaxares den förste, som regerade i 40 år, Astyages, som regerade i 34 år, och Cyaxares den andre eller Darius af Medien, som regerade i 32 år, i hwilkens tid Medien förenades med Persien, och så uppstod det Medisk-Persiska riket, som i en längre tid war ett herrskande werldsrike, såsom förut Assyrien och Babylon. Det war i denne konungs namn Cyrus intog Babylon år 538 före Christi födelse. Denne Cyaxares den andre eller Darius af Medien, dog år 536 före Christi födelse, och då blef konung Cyrus ensam herrskare öfwer Medien, Persien, Assyrien och Babylonien o. s. w., och han gaf Judarne tillåtelse att återwända till sitt fädernesland. Cyrus kan kallas det Mediskt-Persiska rikets upphofsman, ty det
_320.jpg&oldid=345453){kind=link}