| 394 | Hiskia lofstid förlänges. | Propheten Esaia. | Cap. 37, 38. |
mäktiga hären. Så fullbordades prophetian. Es. 10: 13–16.
37. Och konungen af Assyrien Sanherib bröt upp, och drog sina färde, och wände om hem igen, och blef i Nineve.
38. Och det begaf sig, att då han tillbad uti sin guds Nisrochs hus, slogo honom hans söner Adrammelech och SarEzar med swärd, och flydde in uti det landet Ararat: och hans son Esar Haddon wardt konung i hans stad.
38. Capitel.
Hiskia krankhet, lofsång.På den tiden wardt Hiskia dödsjuk:* och propheten Esaia, Amoz son, kom till honom, och sade till honom: Så säger HERren: Beställ om ditt hus; ty du måste dö, och icke wid lif blifwa. *2 Kon. 20: 1. 2 Chrön. 32: 24.
2. Då wände Hiskia sitt ansigte til wäggen, och bad till HERran;
3. Och sade: Tänk dock, HERre, huru jag för dig wandrat hafwer uti sanning, med fullkomligt hjerta, och hafwer gjort hwad dig hafwer täckt warit: och Hiskia gret swårligen.
Essa böneord af Hiskia äro icke ett tecken till egenrättfärdighet, utan han will på detta sätt åberopa sig på Herrans löften till de fromma. Se 2 Kon. 20: 3. Hans största, om icke enda sorg, war utan twifwel den, att om han hade dött nu, så hade han dött barnlös, se 2 Kon. 21: 1; dermed hade Davids slägt warit utslocknad och Herrans löfte till David om Messias och Hans rike hade då warit om intet, åtminstone som det såg ut för menskliga ögon. Derföre gret den fromme konungen och bad, att Herren skulle tänka på den nåd och de löften, Han redan hade gifwit. Det tecken, som Herren hade gifwit, cap. 37: 30, 31, kunde nu bidraga att styrka hans tro och uppmuntra honom till denna bön.
4. Då kom HERrans ord till Esaia, och sade:
5. Gack bort, och säg Hiskia: Så säger HERren din faders Davids Gud: Jag hafwer hört din bön, och sett dina tårar; si, jag will ännu föröka dina dagar femton år,
6. Och skall fria dig med denna staden utur konungens hand af Assyrien; ty jag will wäl beskärma denna staden.
7. Och haf detta för ett tecken af HERran, att HERren detta göra skall, som Han sagt hafwer.
8. Si, jag will tillbaka draga skuggan på Ahas säjare; så att solen skal gå tillbaka tio streck, dem han öfwerlupit hafwer; så att solen skall gå tillbaka tio streck, dem hon på sägaren öfwerlupit hafwer.
Herrans ord, v 4, som omtalas såsom person här och annorstädes, är Guds Son, Ordet Joh. 1: 1, den andre Gudsomspersonen. Ahas säjare war ett slags solwisare, som konung Ahas infört; ty på den tiden fanns icke något slags urwerk såsom i wåra dagar. Detta underwerk, som för Herran war likaså lätt, som att uppfylla Josua bön, se Jos. 10: 12, 13, blef för Hiskias en stadfästelse på Herrans löfte om förlängandet af hans lifstid, och för folket blef detta under, såwäl som Hiskia helbregdagörelse, ett tecken till att Davids hus och folk icke skulle utslockna eller utrotas, ehuru tiden war ganska mörk och folket war sjukt till döds. Cap. 1: 5, 6. Det gör icke underwerket störe eller mindre, antingen det skedde med solens och jordens ställning till hwarandra, eller i ljusets werkan. Det ena är för Gud lika lätt som det andra, men det sednare är det enklare.
9. Detta är Hiskia skrift, Juda konungs, då han hade krank warit, och war helbregda worden af sin krankhet:
10. Jag sade: Nu måste jag fara till helwetets protar, förr än jag det mig förmodade, och tänkte ännu längre lefwa.
Helwetets portar, här (och v. 18): dödsboningens ingång.
11. Jag sade: Nu måste jag icke mer se HERran; ja, HERran uti de lefwandes land: nu måste jag icke mer se menniskor när dem, som deras tid utlefwa.
Templet och gudstjensten woro för de trogna i Israel tecken till Herrans närwarelse, och de sågo Honom i dessa tecken. Då Hiskia låg för döden, så sörjde han deröfwer, att han icke skulle få se Herran i nådens inrättningar. Döden och grafwen woro icke så ljusa på den tiden, som de äro nu för alla trogna, sedan Segerwinnaren Chiristus öfwerwunnit döden och bragt lifwet och ett oförgängligt wäsende i ljuset genom Evangelium.
12. Min tid är borta, och ifrån mig tagen, såsom en herdes hydda; och jag skär mitt lif twärt af såsom en wäfware:* Han sliter mig sönder såsom en klen tråd; du lyktar dagen för mig, förr än aftonen kommer.† *Job 7: 6. †Ps. 102: 24, 25.
Lifstiden liknas wid en wäf; dagarne äro trådar i denna wäf. Att dö i förtid liknas wid afklippandet af en wäf, innan den är fulländad.
13. Jag tänkte: Måtte jag dock lefwa till morgonen; men Han sönderbröt mig
_398.jpg&oldid=345679){kind=link}