| Nya Testamentets församling. | Propheten Esaia. | Cap. 61, 62. | 439 |
11. Ty såsom frukten wäxer utur jorden, och fröet uppgår i örtagarden: alltså skall rättfärdighet och lof uppgå för alla hedningar af HERran HERran.
Genom den friska telningen af Isai rot, genom Christus, som frambringar ett nytt andeligt slägte, uppstår bland det syndiga menniskoslägtet en rättfärdighetens plantering, wilda grenar inympas i winträdet Christus, syndiga menniskor blifwa Guds barn genom Honom. Dessa äro planterade i det andeliga paradiset och bära andans frukter till Guds lof och pris. Denna plantering, Christi kyrka, skall utwidgas till alla folk och hedningar! Ps. 92: 13–16.
62. Capitel.
Kyrkans härlighet i Nya Testamentet.För Zions skull will jag icke tiga, och för Jerusalems skull will jag icke hålla det inne; tilldess dess rättfärdighet uppgår såsom ett sken, och dess salighet brinner såsom ett bloss.
Messias, Herrans tjenare i ordets högsta mening, will icke tiga, icke hwila, icke upphöra med frälsningswerket, till dess Hans rättfärdighet såsom ett klart sken genomstrålar Hans kyrka, och den salighet, som Han förwärfwat och gifwer, brinner såsom ett bloss till att upplysa och wärma alla, som wilja frästas bland jordens folk. Denna bild är lärorik. En fackla är dunkel, så länge den icke brinner, men så snart blosset brinner i ljus låga, så sprider det sken omkring sig. Så skall i Christi kyrka Herrans Ande så rikligen utgjutas, att dess rättfärdighet och salighet skina såsom bloss för den öfriga werlden, som ännu är betäckt af mörker och dödens skugga.
2. Att hedningarna måga se din rättfärdighet, och alle konungar din härlighet:* och du skall med ett nytt namn nämnd warda,† hwilket HERrans mun nämna skall. *Uppb. 10: 11; cap. 16: 12. †Es. 65: 15.
Det nya namnet är först det christna namnet i det nya förbundets tid och sedan i härligheten ett nytt namn, det ingen känner, utan den det får. Uppb. 2: 17. Jacob fick det namnet Israel, Simon blef kallad Petrus, för att i namnet inlägga hufwudbetydelsen af den höga kallelse, de af Herran undfingo. Zion kallas nu Christi kyrka.
3. Och du skall wara en skön krona uti HERrans hand, och en konungslig hatt uti din Guds hand.
Såsom en mäktig konung icke låter taga ifrån sig sin krona, så håller Christus sin kyrka, och wärderar den såsom ett dyrt förwärfwadt rike, och förswarar den med oöfwerwinnelig makt. Kronan betecknar Christi öfwerstepresterliga, och den konungsliga hatten Hans konungsliga embete, hwaraf församlingen är en frukt och ett insegel.
4. Man skall icke mer kalla dig den öfwergifna, ej heller ditt land ett öde; utan du skall kallas: min lust i henne; och ditt land: det hafwer en Herra; ty HERren hafwer lust till dig, och ditt land hafwer en Herra.* *Es. 54: 6, 7. Os. 1: 10.
På Judafolket och Judalandet will Herren ännu tänka efter sina löften, och sin kyrka och församling will Han benåda med ymnigare och rikligare nådegåfwor än hittills. Hans kyrka skall icke för alltid likna en ödemark, der otron och synden hafwa herrawäldet. Han skall icke för alltid synas ensam och kämpa i smälek och förakt såsom en öfwergifwen brud, utan blifwa med sin himmelske Brudgumme förenad. Se Os. 2: 19, 20. 2 Cor. 11: 2.
5. Ty såsom en ung man hafwer en jungfru kär, så skola dina dant hafwa dig kär; och såsom en brudgumme gläder sig öfwer bruden, så skall ock din Gud fröjda sig öfwer dig.
Kyrkans medlemmar, alla sanna trogna, måste wara angelägna att bereda henne mer och mer till Christo brud. Bröllopsglädjen beskrifwes i Ps. 45, i Höga wisan och i Uppb. 19: 7, 8.
6. O Jerusalem,* jag will beställa wäktare uppå dina murar, de som icke tiga skola hvarken dag eller natt;† och de som på HERran tänka skola, på det att när eder intet tyst wara skall; *Uppb. 21: 2, 10. †cap. 4: 8.
7. Och I icke skolen tiga om Honom, till dess Jerusalem warder beredt och satt till ett lof uppå jorden.
Wäktarena äro isynnerhet församlingens lärare, men en wäktare i Christi kyrka är också hwar och en, som Herren uppwäckt utur syndasömnen, alla som blifwit wakna, så att de kunna ropa och warna sina medmenniskor till att fly ifrån Sodom, innan straffdomen kommer. På detta sätt werkar Herren, att Hans församling blifwer satt till Hans lof på jorden.
8. HERren hafwer swurit wid sin högra hand, och wid sin makts arm: Jag will icke mer gifwa din säd åt dina fiender till att äta, ej heller din must, der du uppå arbetat hafwer, de främmande dricka låta;
9. Utan de som insamla det, de skola och äta det, och lofwa HERran; och de, som införa det, skola dricka det uti min helgedoms gårdar.* *3 Mos. 6: 16.
Christo kyrka och dess egodelar stola icke mera blifwa rof för fienderna, då denna prophetia gar i fullbordan. I frid och fröjd i Herran skall Hans folk åtnjuta alla Hans gåfwor såsom tackoffer, spisa wid Hans bord och lofsjunga i Hans helgedom.
_443.jpg&oldid=345774){kind=link}