Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 464.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
460 Om de Babylonier. Propheten Jeremia. Cap. 5, 6.

hafwen, och sen intet; öron hafwen, och hören intet:* *Es. 6: 9, 10; cap. 42: 18, 19.

22. Wiljen I icke frukta mig, säger HERren, och icke förskräckas för mig, som sätter för hafwet sin strand, derinnan det alltid blifwa måste, och der icke öfwergå? Och om det än swallar, så förmår det dock intet, och om dess böljor än fast bullra, så måste de dock icke der öfwergå.* *Job 26: 10; cap. 38: 8. Ps. 104: 9.

23. Men detta folket hafwer ett affälligt och ohörsamt hjerta; blifwa affällige, och hålla det så allt framåt;

24. Och säga icke en tid i sitt hjerta: Låt oss dock frukta HERran wår Gud, den oss arlaregn och serlaregn gifwer i rättan tid; och bewarar oss årswäxten troliga och årliga.* *5 Mos. 11: 14. Ap.G. 14: 17.

Du, Jeremia, och andra sanna propheter, I skolen förkunna detta, oaktadt den bespottelse, I måsten lida, v. 12, 13. Men hwarken af Guds makt, v. 22, eller af Guds wälgerningar, v. 24, kunde detta folk förmås till besinning. We dig, om du är så blind, att du hwarken i olyckorna eller i den dagliga och årliga wälsignelsen ser Guds hand!

25. Men edra missgerningar förhindra detta; och edra synder wända detta goda ifrån eder.

26. Ty man finner ibland mitt folk ogudaktiga, de der ställa snaror och giller för menniskorna, att de måga fånga dem, likasom fågelfängare göra med klofwar:

27. Och deras hus äro fulla med bedrägeri, likasom en fågelbur är full med lockfåglar: deraf warda de wäldige, rike och fete.* *5 Mos. 32: 15.

Afguderiet och andra laster äro såsom snaror, hwarmed förförare fånga de oförsigtiga och okunniga, v. 26.

28. De omgå med onda stycken; de hålla ingen rätt; den faderlösa främja de icke i hans sak,* dock går dem wäl; och hjelpa icke den fattige till rätta. *Es. 1: 23. Zach. 7: 10.

29. Skulle jag det icke hemsöka, säger HERren; och skulle min själ icke hämnas uppå sådant folk, som detta är?

30. Det står grufligen och styggeligen till i landet.

31. Propheterna lära falskt,* och presterna äro herrar i deras embete;† och mitt folk will gerna så hafwa det: huru will eder gå för sådant på sistone? *Jer. 23: 25, 26. Hes. 13: 6. †Matth. 23: 4. 1 Pet. 5: 3.

De affallna skriftlärda och de falska propheterna samt folkets styresmän gjorde gemensam sak med hwarandra att hålla folket fånget i falsk lära och i hedniska laster. De hade derigenom näring för sin egennytta och sin wällust, till dess Herrans hemsökelse kom öfwer både dem och folket. De mäktige riktade sig och de fattige blefwo allt mera förtryckte. Allt detta förhåller sig på samma sätt i den affälliga christenheten. Sätter man i de falska propheternas ställe den falska upplysningens, det föregifna framskridandets utropare och tidsandans målsmän, så gäller hela denna beskrifning ord för ord.

6. Capitel.

Orsak till Babels fängelse.

Församler eder, I BenJamins barn, utur Jerusalem, och blåser i trumpeter på Thekoa wakt, och reser upp ett banér på Beth Cherems wakt: ty en olycka är på färde ifrån nordan,* och en stor jemmer. *Jer. 1: 14.

Jerusalem låg på gränsen emellan Juda och Benjamins stammar. Jeremia ser i prophetians ljus den fiendtliga hären nalkas från nordan och beskrifwer, huru man i Jerusalem i förskräckelsen skulle samlas och uppmana till förswar.

2. Dottren Zion är såsom en dägelig och lustig äng:

3. Men der skola herdar komma öfwer henne med deras hjord; de skola uppslå sina tjäll allt omkring hanne, och i det ligga hwar på sitt rum, (och säga):

4. Ruster eder till strid emot henne; upp, låter oss draga upp, medan det ännu bittida dags är: ej! det kommer aftonen, och skuggen warder stor.

5. Nu wäl, så låt oss nu wara uppe, det wi än skulle draga dit upp om natten, och förderfwa hennes palats.

I andanom hörer propheten Babyloniernas krigsöfwerstar uppmana haren till anfall emot Zions dotter, emot israels folk.

6. Ty så säger HERren Zebaoth: Fäller träd, och görer bålwerk emot Jerusalem: ty det är en stad, som hemsökt skall warda; är der dock alltsammans orätt inne.

Herren bjuder sjelf hedningarna så angripa staden, derföre att idel orätt war derinne.

7. Och likasom en källa uppwäller sitt watten, så uppwäller ock hans ondska:* hans orätt och öfwerwåld ropar