Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 493.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
Emot tre Juda konungar. Propheten Jeremia. Cap. 22, 23. 489

22. Wädret drifwer alla dina herdar, och dina älskare fara bort fångne; der måste du då till spott och skam warda för all din ondskas skull.

Med herdarne menas här konungarne, och älskarena äro här afgudarne.

23. Du som nu i Libanon bor, och hafwer dina nästen i cederträd, huru skönligen skall du se ut, när dig wärk och sweda uppå kommer, såsom en i barnsnöd?

I Libanon, d. ä. i den präktiga staden och i det fruktbara landet. Se v. 6. 1 Kon. 7: 2.

24. Så sannt som jag lefwer, säger HERren, om Chonia, Jojakims son, Juda konung, woro en signetsring* på min högra hand, så skulle jag ändå rifwa dig deraf; *Högaw. 8: 6. Hagg. 2: 24.

25. Och gifwa dig dem i händer, som efter ditt lif stå, och för hwilka du dig fruktar, nemligen uti NebucadNezars händer, konungens i Babel, och de Chaldeers;

26. Och skall drifwa dig, och din moder, som dig födt hafwer, uti ett annat land,* der edert fädernesland icke är, och der skolen I dö. *2 Kon. 24: 15.

Chania eller Chonia är en afkortning af Jojachin eller Jechonia. Jechonia bet. Gud skall befästa. Stafwelsen Je, som betyder skall, är af propheten utelemnad, för att beteckna att Herrans löfte och allt hopp för framtiden har upphört för denne konung. Signetsringen bäres i Österlanden af förnäma personer på högra handen eller hänger på bröstet. Signetsringen brukas för att besegla och stadfästa wigtiga förordningar eller öfwerenskommelser. Om en furste åt sina förtrogna lemnar signetsringen, så hafwa de tillåtelse att i hans namn utfärda befallningar. 1 Mos. 41: 42. Esther 3: 10. Såsom sinnebild betyder således signetsring en menniska, som Gud brukar såsom redskap att utföra sina rådslut. Och detta skulle en konung öfwer Guds folk wara, men Jojachin war det icke, och hela folket war så förderfwadt, att riket icke kunde räddas, utan konung och folk skulle falla i fiendernas hand. Konungens moder nämnes särskilt, emedan hon mycket deltog i den unge konungens regering, såsom konungamödrar i Österlanden ofta göra.

27. Och uti det land, der de af hjertat gerna igen woro, skola de icke igen komma.

28. Hwilken en eländig, föraktad och fördrifwen man är dock Chonia? Ett wanwördt och uselt fat;* ack! huru är han dock samt med sin säd fördrifwen, och uti ett obekant land kastad. *Os. 8: 8.

Är då denne mannen Chonia ett föraktadt och sönderslaget kärl, ett wärdelöst ting? Hwarföre blifwer han då med sin säd bortslungad och kastad i ett obekant land? Så fråga prophetens motståndare, huru han kunde wåga att tala så emot konungen.

29. O land, land, land! hör HERrans ord.

30. Detta säger HERren: Skrifwer denna mannen upp för en förderfwad; för en man, den i sina lifsdagar intet lyckas skall; ty han skall icke hafwa den lyckan, att någon af hans säd skall sitta på Davids stol, och längre öfwer Juda råda.

På frågan i v. 28 swarar propheten med starka förmaningsrop till hela landet att höra Herrans ord. Och hotelsen blifwer återupprepad. Jechonias sonson Serubabel fick under Cyrus återföra folket utur fångenskapen, men blef icke konung.

23. Capitel.

Falska herdar och propheter.

We eder, herdar,* I som förderfwen och förskingren min fosterhjord, säger HERren. *Hes. 34: 2.

2. Derföre säger HERren Israels Gud om de herdar, som mitt folk regera: I hafwen förskingrat min hjord, och bortdrifwit, och icke besökt honom: si, jag skall hemsöka eder för edert onda wäsendes skull, säger HERren.

3. Och jag skall församla det qwar är af min hjord utur all land, dit jag dem utdrifwit hafwer, och skall hafwa dem hem igen till deras hus,* att de skala wäxa och förökas. *Joh. 10: 16.

Dessa herdar äro folkets ledare, konungarne och beras embetsmän, presterne och de falska propheterne. Då både den werldsliga öfwerheten och äfwen läroståndet äro nedsänkta i otro och blindhet, så hjelpa de hwarandra att förderfwa folket. Läroståndet allena kan icke förderfwa det, om regeringen är from och trogen; ännu mindre kan regeringen förderfwa sitt folk, om läroståndet består af trogna lärare och werksamma wäktare. Såsom nu herdar och folk woro fallna, så skulle de ock dela straffet med hwarandra, men öfwer sin hjord wille Herren förbarma sig och af de förströdda samla en qwarlefwa utur fångenskapen tillbaka till Canaans land. Ännu flera skulle blifwa samlade till Messiæ rike, till Christi kyrka, hwarigenom denna prophetia ännu fullständigare fullbordades, och ännu förestår det hufwudsakliga samlandet af Herrans folk.

4. Och jag skall sätta herdar öfwer dem, som dem sköta skola,* att de icke