| 492 | Fikonkorgar | Propheten Jeremia. | Cap. 23, 24. |
helsosam näring för själ och hjerta, det gifwer andelig wäxt och ewig lifskraft. Dock wilja många heldre hafwa agnar än hwete, heldre menskliga inbillningar än gudomlig sanning. Och ofta blifwa agnar och hwete sammanblandade. Men Herren har sin kasteskofwel i sin hand, och skiljningen måste ske.
29. Är icke mitt ord likasom en eld, säger HERren; och såsom en hammare den berg sönderslår?
Blixten kan på en gång upptända, smälta och sönderkrossa. En sådan kraft ligger i Herrans ord. Det kan förkrossa och sedan helbregdagöra, Ebr. 4: 12. Men menniskan kan göra sig hård igen, sedan hon af den förkrossande eller hjertesmältande kraften blifwit träffad.
30. Derföre si, Jag will till de propheter, säger HERren, som mina ord stjäla* den ene ifrån den andra. *5 Mos. 18: 20.
De falska propheterna uttränga med sin lögnaktiga lära Guds ord ur folkets hjertan, och detta är en stöld — af alla stölder den brottsligaste.
31. Si, jag will till de propheter, säger HERren, som sitt eget ord föra, och säga: Han hafwer det sagt.
32. Si, jag will till de som falska drömmar prophetera, säger HERren, och predika dem, och förföra mitt folk med sin lögn och lösaktiga ting;* efter jag dock icke hafwer sändt dem, och icke befallt dem, och de ej heller för detta folket nyttige äro, säger HERren. *Zeph. 3: 4.
Till de lösaktiga ting, som här omtalas, höra alla lösa blomsterpredikningar, all den lösa wältalighet, som blott kittlar öronen, men icke har någon kraft att wäcka och upplysa till bättring och tro. Hit hörer äfwen sådan lära, Som förfalskar Guds ord med philosophi och fåfängt bebrägeri och falskeligen berömd konst. Col. 2: 8.
33. Om detta folk, eller en prophet, eller en prest warder dig frågande, och säger: Hwilket är HERrans tunga?* Så skall du säga till dem hwad den tungan är: Jag skall bortkasta eder, säger HERren. *Es. 13: 1.
Emedan hotande prophetior kallades tunga eller börda, Es. 13: 1, så blef detta ord ett bespottelseord i de ogudaktigas mun; de hånade dermed Jeremia ord, likasom många nu bruka det ordet helig såsom ett smädeord.
34. Och om en prophet, eller prest, eller folk warder sägande: Det är HERrans tunga; densamma skall jag hemsöka, och hans hus dertill.
35. Men så skall den ene tala med den andra, och säga sig emellan: Hwad swarar HERren? och hwad säger HERren?
36. Och kallar det icke mer HERrans tunga: ty för hwar och en skall hans egna ord wara till en tunga, efter I alltså lefwandes Guds, HERrans Zebaoths wår Guds ord förwänden.
Den, som bespottar eller förwänder Herrans ord, ådrager sig med sitt smädeord ett hårdt straff.
37. Derföre skolen I säga till propheten alltså: Hwad swarar HERren dig? Och hwad säger HERren?
38. Nu medan I sägen HERrans tunga; derföre säger HERren alltså: Efter I kallen ordet HERrans tunga, och jag till eder sändt hafwer, och hafwer säga låtit, att I icke skullen kalla det HERrans tunga:
39. Si, så skall jag taga eder bort, och bortkasta eder samt med staden, Som jag eder och edra fäder gifwit hafwer, ifrån mitt ansigte;
40. Och skall foga eder en ewig skam till, och en ewig försmädelse, den aldrig förgäten skall warda.* *Jer. 20: 11.
De hånade Herrans ord, derföre skulle de sjelfwa blifwa till hån och bespottelse ibland hedningarne. — Sedan hånade Judafolket det lefwande personliga ordet, den Guds Helige sjelf, då Han led döden på korset. Derföre hafwa de bland främmande folk warit föremål för förakt och försmädelse århundrade efter århundrade, snart i 2000 år. Så uppfyller Herren sina hotelser så wisst som sina nådelöften.
24. Capitel.
Jeremia fikonkorgar.Si, HERren wiste mig twå fikonkorgar satta inför HERrans tempel, sedan NebucadNezar, konungen i Babel, hade bortfört Jechonia, Jojakims son, Juda. konung, samt med Juda förstar, timmermän och smeder ifrån Jerusalem, och låtit dem komma till Babel:* *2 Kon. 24: 15, 16. 2 Chrön. 36: 9, 10.
2. Uti den ena korgen woro ganska goda fikon, såsom de först mogna fikonen äro; uti den andra korgen woro ganska onda fikon, så att man icke kunde äta dem, så onda woro de.
Fikonaträdet är en bild af Israels folk. Os. 9: 10. Luc. 13: 6, 7. Frukter af detta fikonaträd äro Israeliterna; de fromma liknas wid goda och de ogudaktiga wid onda fikon. för fikon, som först mognade, woro de bästa. Se
_496.jpg&oldid=345912){kind=link}