Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 507.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
Om förlossning från Babel. Propheten Jeremia. Cap. 30. 503

genom nöd och smärta, och särskilt gäller detta, då en menniska skall födas till ett nytt kreatur, en ny skapelse, då den gamla menniskan måste dö och begrafwas med Christo och en ny menniska framkomma och uppstå genom ny födelse.

8. Men det skall ske på den tiden, säger HERren Zebaoth, att jag hans ok sönderbryta skall af din hals, och slita dina band sönder, att du deruti de främmande icke mer tjena skall;

9. Utan de skola tjena HERran sin Gud och sin Konung David, den jag dem uppwäcka skall.* *Hes. 34: 23; cap. 37: 24.

Hans ok, v. 8, betyder NebucadNezars ok samt hwarje andelig fiendes och satans ok, antingen detta ok består i synd eller straff eller båda tillika. Efter okets sönderbrytning och andelig förlossning will menniskan tjena Herran sin Gud och sin rätte Konung, Christus, som är uppwäckt eller kommen af Davids stam. Här är ett klart löfte om Messias och Hans rike.

10. Derföre frukta du dig icke, min tjenare Jacob, säger HERren, och gif dig icke, Israel;* ty si, jag will hjelpa dig utur fjerran land, och din säd utur sitt fängelses land; så att Jacob skall igen komma, lefwa i frid, och nog hafwa, och ingen skall förskräcka honom. *Es. 41: 13; cap. 43: 5; cap. 44: 2. Jer. 46: 28.

11. Ty jag är när dig, säger HERren, att jag skall hjelpa dig; ty jag skall göra en ända med alla de hedningar, bit jag dig förskingrat hafwer; men med dig will jag icke ända göra: men jag will näpsa dig med måttlighet, på det du icke skall hålla dig oskyldig.

All nöd och hemsökelse, som går öfwer menniskor här i tiden, är blott aga och tuktan till bättring, så länge någon möjlighet är för handen, att de kunna omwändas och frälsas. De näpsas med måttlighet, med skonsamhet, på det de icke må hålle sig för oskyldige, utan komma till ånger och förödmjukelse och söka nåd wid nådens thron.

12. Ty detta säger HERren: Din skada är allt för stor, och dina sår äro allt för onda;

13. Din sak handlar ingen, att han måtte förbinda dem; dig kan ingen läka.* *Jer. 15: 18.

Såsom ingen kan helbregdagöra och upprätthålla ett förderfwadt samhälle, och såsom den skickligaste läkare icke kan rädda ett menniskolif, då alla lifskrafter äro förstörda; då kan ännu mindre någon menniska hjelpa och förlossa från ten andeliga döden och gifwa det sanna lifwet. Och ingen kan åtaga sig syndarens sak inför den Rättfärdiges domstol, utan Medlaren Christus allena.

14. Alla dina älskare förgäta dig, och fråga der intet efter; jag hafwer slagit dig, likasom jag sloge en fiende, och såsom en obarmhertig stupat dig för dina stora missgerningars skull och för dina starka synders skull.

15. Hwad ropar du öfwer din skada, och öfwer din stora wärk? Hafwer jag dock detta gjort dig för dina stora missgerningar, och för dina starka synders skull.

Ehuru stort lidandet war, så war det dock ringa emot folkets missgerning och skuld.

16. Derföre alla de som dig frätit hafwa, de skola uppfrätne warda, och alla de, som dig ångest gjort hafwa, skola fångne warda, och de, som dig beröfwat hafwa, skola beröfwade warda, och alla de, som dig skinnat hafwa, skola skinnade warda.* *Es. 33: 1.

Ingen kan hjelpa dig, utan jag Herren allena (v. 13). Så snart du omwänder dig, har du mig till hjelpare, och alla dina fiender skola blifwa straffade, emedan de hädat mig, då de utförde mitt straff öfwer dig! Här börjar nu en prophetia af härliga löften, som räcker ända till slutet af nästa capitel.

17. Men dig will jag åter helbregda göra, och hela dina sår, säger HERren: derföre att man kallar dig den fördrifna; och Sion, den der ingen efterfrågar.

18. Detta säger HERren: Si, jag skall wända Jacobs hyddors fängelse, och förbarma mig öfwer hans boning; och staden skall åter utur askan uppbyggd warda, och templet skall stå som det stå skall.

Templet blef efter fångenskapen åter uppbygdt, men detta löfte syftar hufwudsakligen på Christi kyrka, det andeliga, lefwande templet, hwaraf Han sjelf är grundwalen och hörnstenen. I detta lefwande tempel skall också det gamla Israel ingå, Rom. 11, och deruti blifwa ett kärnfolk.

19. Och lof och fröjd skall gå derut:* ty jag skall föröka dem, och icke förminska; jag skall göra dem stora, och icke mindre. *Es. 51: 3.

20. Hans söner skola wara såsom tillförene, och hans menighet skall trifwas för mig: ty jag will alla dem hemsöka, som honom plåga.

21. Och hans wäldige skall utaf honom sjelf född warda, och hans Herre komma utaf honom sjelf, och jag skall låta honom nalkas mig, och han skall