| Löfte om Nya Testamentet. | Propheten Jeremia. | Cap. 31. | 507 |
Detta löfte gäller allmänt för alla bedröfwade, som söka nåd och hjelp hos Gud i Christo. Se Matth. 11: 28–30; cap. 5: 6.
26. Derföre wakade jag upp och såg mig om, och hade så sött sofwit.
Dessa äro Herrans ord, Han talar ofta såsom på menniskosätt. Jag har låtit mitt folk wara i nöd en tid, såsom om jag sofwe och icke såge det, men nu är jag uppwaknad för att hjelpa. Se Ps. 78: 65, 66. De orden så sött sofwit betecknar att Gud utan oro afwaktar den rätta stunden att hjelpa. En skön, tydlig framställning af dessa bildliga uttryck wisade wår Frälsare, då Han sof i skeppet under stormen och sedan stod upp och näpste wädret och hafwet, Marc. 4: 36–39, och ännu mera, då Han efter en söt sömn i grafwen uppstod med seger öfwer all helwetes makt, men wakar alltid för att rädda sitt folk.
27. Si, den tid kommer, säger HERren, att jag skall beså Israels hus och Juda hus både med folk och fä.
28. Och som jag öfwer dem wakat hafwer till att upprycka, sönderrifwa, omkullslå, förderfwa, och till att plåga, så skall jag ock waka öfwer dem, till att uppbygga och plantera, säger HERren.
29. På densamma tiden skall man icke mer säga: Fäderna hafwa ätit sura windrufwor, och barnens tänder äro ömma wordna:* *Hes. 13: 2.
Detta war ett ordspråk, som brukades på twå sätt. De obotfärdiga wille dermed göra sig sjelfwe oskyldige, och till de straff, som öfwergingo dem kastade de skulden på andra. Försagda själar brukade detta ordspråk såsom klagan med hopplös fruktan.
30. Utan hwar och en skall dö för sin missgerning; och hwilken menniska om sura windrufwor äter, honom skola hans tänder ömma warda.
Förenämnde ordspråks orätta bruk blifwer härmed wederlagdt.
31 Si, den tid kommer, säger HERren, då jag skall göra ett nytt förbund med Israels hus, och med Juda hus:* *Jer. 32: 40. Ebr. 8: 8; cap. 10: 16.
32. Icke sådant Som det förra förbundet war, det jag med deras fäder gjorde, då jag tog dem wid handen, att jag skulle föra dem utur Egypti land; hwilket förbund de icke hållit hafwa, och jag måste twinga dem, säger HERren;
33. Utan detta skall wara förbundet, som jag skall göra med Israels hus, efter denna tiden, säger HERren: Jag skall gifwa min lag uti deras hjerta,* och skrifwa dem uti deras sinne; och de skola wara mitt folk, så will jag wara deras Gud.† *Jer. 24: 7. Hes. 11: 19; cap. 36: 26. †2 Cor. 6: 16.
Denna härliga prophetia säger oss, att det gamla förbundet skulle upphöra och att Herren wille stifta ett nytt förbund, icke besegladt med blod af offerdjur, utan med den utlofwade Medlarens försoningsblod: icke ett förbund medelst twingande stadgar, utan ett sådant förbund, hwarigenom botfärdiga själar skulle i den nye stamfadren blifwa ett nytt slägte, förenadt med Gud i tron och med nytt lif, ny anda, ny och helig wilja tjena Herran och hafwa den rätta lagen i detta nya lif. En lag werkar blott då fullkomligt, när lifwet och lagen alldeles öfwerensstämma, såsom ett träd wäxer och bär frukt efter sin naturlag; det will icke wäxa eller göra annorlunda. Så är det den pånyttfödda menniskans nya lag, att hon will det som Gud will, ehuru derjemte den gamla syndiga wiljan är qwar; men hon strider deremot och öfwerwinner den; ty Guds wilja är i själen inskrifwen. Så werkar Christi Anda och lif i menniskan, då hon är i trons förbund med Gud. Så länge hon blott har Guds ord såsom en twångslag öfwer sig, som hon gerna wille slippa, om hon kunde, så är hon utom det nya förbundet med Gud och hörer icke till Hans folk, utan står under lagens dom och utanför Evangelii nåd. Gal. 5: 4.
34. Och ingen skall lära* den andra, icke en broder den andra, och säga: Känn HERran; utan de skola alle känna mig, både små och stora, säger HERren: ty jag will förlåta dem deras missgerningar, och aldrig komma deras synder mer ihåg.† *Es. 54: 13. Joh. 6: 45. 1 Cor. 2: 10. 1 Joh. 2: 20. †Mich. 7: 18. Ap.G. 10: 43. Rom. 11: 27.
Det nya förbundets grundwal är Jesu Christi försoning, hwarigenom syndernas förlåtelse och rättfärdighet är åt syndare förwärfwad, och så snart syndaren känner och bekänner små synder och beder om nåd och förlossning i Christo, så ingår den själen i det nya förbund, som är stiftadt med Försonarens blod. Så många, som äro i tron med Christus förenade, tillhöra detta förbund, och detta förbunds folk skall slutligen blifwa så talrikt och så upplyst af Herrans ljus, att denna prophetia blir fullkomligt uppfylld: de skola alla känna Herran, både små och stora.
35. Detta säger HERren, som gifwer solen dagen till ett ljus,* och månen och stjernorna efter deras lopp natten till ljus; den som rörer hafwet, att dess böljor fräsa; HERren Zebaoth är Hans namn;* *1 Mos. 1: 16. †Es. 51: 15.
36. När denna ordningen afkommer för mig, säger HERren, så skall ock
_511.jpg&oldid=345955){kind=link}