| 560 | Propheten sändes. | Propheten Hesekiel. | Cap. 2, 3. |
dig, huru de döma dig, eller förfära dig för deras trug,† ändock de wäl ett ohörsamt folk äro: *Ps. 58: 10. Mich. 7: 4. †Jer. 1: 8, 17. Hes. 3: 9. Luc. 12: 4. 1 Pet. 3: 14.
7. Utan du skall säga dem mina ord, ehwad de höra det eller låta det: ty det är ett ohörsamt folk.
De onda, af syndens gift genomeldade menniskorna liknas wid skorpioner. Detta betyder det naturliga sinnets fiendtlighet emot Gud och emot Hans ord och emot Hans tjenare, så snart den onda wiljan får hafwa herrawälde i själen. Se Rom. 8: 7.
8. Men du, menniskobarn, hör du hwad jag dig säger, och war icke ohörsam likasom de ett ohörsamt folk äro: Låt upp din mun, och ät* hwad jag dig gifwer. *Uppb. 10: 9.
9. Och jag såg, och si, en hand wardt uträckt till mig, den hade ett sammanwiket bref:
D. ä. en bokrulle.
10. Hwilket hon upplät för mig, och det war beskrifwet utan och innan, och der war uti skrifwet klagan, ack och we.
Med detta ätande föreställes, att propheten skulle i sin själs innersta emottaga och erfara det, som han skulle prophetera, Se Uppb. 10: 9. Såsom det hörer till det nya lifwet, till lifwet i Gud, att man skall hafwa Guds ord till dagligt bröd, så hörer det ännu mera till läroembetet, att själen skall dagligen förtära och lefwa af Guds ord och sjelf erfara och förnimma dess werkningar Se Matth. 12: 34. En sann prophet kände smärta och qwal, då han måste förkunna ack och we; men han war glad då han kunde förkunna ljufliga nådelöften.
3. Capitel.
Prophetens bref, embete.Och Han sade till mig: Du menniskobarn, ät* hwad för dig är, nemligen detta brefwet, och gack bort och predika Israels hus. *Uppb. 10: 9.
2. Då lät jag min mun upp, och Han gaf mig brefwet till att äta.
3. Och Han sade till mig: Du menniskobarn, du måste detta brefwet, som jag gifwer dig, äta i ditt lif, och fylla din buk dermed: då åt jag det: och det war i min mun så sött som honung.* *Ps. 19: 11. Ps. 119: 103. Jer. 15: 16.
Att få emottaga sådana höga uppenbarelser från Herran, är ljufligt för ordets tjenare, men förkunnandet ofta åtföljdt af smärta. Så är också sanningen ljuflig för menniskans ande, men bitter för kött och blod, som derigenom måste dö.
4. Och Han sade till mig: Du menniskobarn, gack bort till Israels hus, och predika dem mina ord:
5. Ty jag sänder dig ju icke till ett folk, som ett främmande mål och okunnig tunga hafwer; utan till Israels hus:
6. Ja, icke till stora folk, som främmande mål och okunnig tunga hafwa, hwilkas ord du icke förstå kan: och om jag än sände dig till dem, så skulle de dock gerna höra dig.
Hedningarne skulle hafwa emottagit ordet, om de fått höra det, likasom Niniviterna af propheten Jona, fastän icke till waraktig bättring; ty hade Gud förutsett, att sann och waraktig bättring skulle hafwa följt, så hade Han redan då sändt ordet till hedningarne.
7. Men Israels hus will icke höra dig, ty de wilja icke höra mig sjelf: förty hela Israels hus hafwer en hård panna och förstockadt hjerta.
8. Men dock hafwer jag gjort ditt ansigte hårdt emot deras ansigte, och din panna emot deras panna.* *Jer. 1: 18. Mich. 3: 8.
9. Ja, jag hafwer gjort din panna så hård som en diamant, och hårdare än en bergklippa: derföre frukta dig icke, och war icke förskräckt* för dem, att de ett sådant ohörsamt folk äro. *Hes. 2: 6. 1 Pet. 3: 14.
Herren gaf åt propheten ett oförskräckt mod att utan menniskofruktan förkunna Hans ord för det hårda, obotfärdiga folket.
10. Och Han sade till mig: Du menniskobarn, alla mina ord, som jag säger dig, dem fatta med hjerta, och hör med öron;
11. Och gack bort till ditt folks fångar, och predika* dem, och säg till dem: Detta säger HERren HERren, ehwad de höra det eller låta det. *Es. 62: 6.
12. Och ett wäder lyfte mig upp, och jag hörde bakom mig ett dön, likasom af en stor jordbäfning: Wälsignad ware HERrans härlighet i sitt rum.
Ett wäder, grt. anden, nemligen Herrans Ande, som uppfyllde honom, cap. 2: 2. Denna Ande blef också för honom en lofsångsröst. Så snart själen blifwer rätt full af Herrans Ande, så förnimmes en mäktig stämma, hon uppmanas och wille gerna uppmana all werlden till sådant Guds lof: Wälsignad ware Herrans härlighet i sitt rum!
_564.jpg&oldid=346108){kind=link}