Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 587.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
Prophetia om Christus. Propheten Hesekiel. Cap. 17. 583

uppwäxta qwistar, att de förfalna: och det skall icke ske genom en stor arm eller mycket folk, att man må föra honom af dess rötter bort.

10. Si, det är planteradt: men skulle det trifwas? Ja, så snart der kommer ett östanwäder till, så skall det förtorkas på sina diken.

Östanwädret är ofta häftigt och förstörande, Job 27: 21, och förtorkande, Jon. 4: 8. Under konungen af Babel hade Zedekia ett starkt beskydd. Pharao Hoffra war deremot swag. Förut war Zedekia såsom ett pilträd, wid ymnigt watten, i god mark, han war sedan liksom planterad wid ett dike, som snart uttorkade.

11. Och HERrans ord skedde till mig, och sade:

12. Käre, säg till det ohörsamma folket: Weten I icke, hwad detta är? Och säg: Si, konungen af Babel kom till Jerusalem, och tog hans konung och hans förstar, och förde dem bort till sig uti Babel.

13. Och tog en af konungslig säd, och gjorde ett förbund med honom, och tog en ed af honom;* men de wäldiga i landet tog han bort: *2 Chrön. 36: 13.

14. På det att riket skulle ödmjukadt blifwa, och icke upphäfwa sig, att förbundet måtte hållet warda och ståndande blifwa.

15. Men densamma säden föll af ifrån honom, och sände sitt budskap uti Egypten,* att man skulle sända honom hästar och mycket folk: skulle det lycka sig med honom? Eller skulle han komma der wäl af med, som sådant gör? Och den som förbund bryter, skulle han slippa? *Jer. 37: 5.

Herren sjelf förklarar liknelsen. Detta förbundsbrott mot konungen af Babel war således en synd. Det war icke heller af nit om Herrans lära Zedekia bröt förbundet; ty han ingick förbund med konungen i Egypten, hwilken war en hedning likasom NebucadNezar.

16. Så sannt som jag lefwer, säger HERren HERren, uti den konungens rum, som honom till konung satte, hwilkens ed han föraktade, och hwilkens förbund han bröt, der skall han dö, nemligen i Babel.

17. Och skall Pharao icke blifwa ståndande med honom i örliget, med stor här och mycket folk, då man torfwallar uppkasta, och bålwerk uppbygga skall,* på det att mycket folk skall slaget blifwa. *2 Kon. 25: 1. Hes. 4: 7.

18. Ty efter han hafwer föraktat eden, och brutit förbundet, der han sin hand uppå räckt hafwer, och allt sådant bedrifwer, skall han icke kunna undslippa.

19. Derföre säger HERren HERren alltså: Så sannt som jag lefwer, skall jag låta min ed, den han föraktat hafwer, och mitt förbund, som han brutit hafwer, komma öfwer hans hufwud.

20. Ty jag skall kasta mitt nät* öfwer honom, och han måste i mina garn fången warda; och jag skall låta honom komma till Babel, och der will jag wara i rätta† med honom: derföre att han sig så emot mig förgripit hafwer. *Hes. 12: 13; cap. 32: 3. †Jer. 4: 12; cap. 25: 31.

Genom förbundsbrottet gaf Zedekia anledning, att Herrans namn blef försmädadt bland hedningarna; således blef Hans namn derigenom wanhelgadt på flera sätt.

21. Och alla hans flyktige, som till honom hålla sig, skola falla genom swärd,* och de, som af dem slippa, skola i alla wäder förströdde warda; och I skolen förnimma, att jag, HERren, hafwer detta talat. *Hes. 16: 40.

22. Detta säger HERren HERren: Jag skall också taga en telning af ett högt cederträd, och bryta honom af öfwerst uppå de qwistar, och skall plantera honom uppå ett högt berg;

23. Nemligen på det höga berget Israel will jag plantera honom, på det han skall gro, och bära frukt, och warda ett stort cederträd, så att allahanda fåglar skola kunna bo och blifwa under honom, och under hans qwistars skugga.

Efter den förra liknelsen följer nu en, som är härlig och tröstande. Först innebär detta löfte, att en del af folket skulle af Herran återföras till Canaans land, och Serubabel, som war af konungslig härkomst, skulle planteras på Israels berg och gro och bära frukt. Men detta war blott en swag början till denna prophetias fullbordan. Löftet syftar på Christus. Detta höga cederträd, v. 22, betyder Davids konungaslägt på Zions berg. Af detta cederträd tog Herren en telning och planterade honom, och deraf blef det stora cederträd, den underbara stam, under hwilken allahanda fåglar, nemligen allahanda folk, söka sin tillflykt och bo och blifwa under honom och under hans wingars skugga.