Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 611.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
Emot Egypten och Pharao. Propheten Hesekiel. Cap. 30, 31. 607

deraf sluta, att Tyri innewånare under tiden började frukta och åkalla den sanne Guden, som de i Hirams och Salomos tid hade lärt känna; isynnerhet är saken märkwärdig för den prophetiska betydelsens skull, som måste tilläggas Tyrus, såsom förebild af mäktiga folk i nyare tid. De, som tjenat eller tjena Guds rike och hjelpa till att bygga Hans tempel, så äfwen under swåra straffdomar erfara stor barmhertighet. På den tiden, nemligen på den yttersta tiden, eller på den tid, då all werldens makt blifwer förödmjukad, blifwer Guds folk upphöjdt. På förberedande sätt fullbordas denna prophetia ofta under tidernas lopp och ”Israels hus’ horn” uppwäxte åter efter den babyloniska fångenskapen. Guds rike är beständigt i tillwäxt, ty det har sin rot och sin grund i Messias, som heter Zemah eller telning, och propheternas skrifter werka mäktigast på sådana tider, då Herren förödmjukar sina motståndare. Ännu lefwa propheterna i sina skrifter och deras mun talar intill tidens ända.

30. Capitel.

Emot Egypten och Pharao.

Och HERrans ord skedde till mig, och sade:

2. Du menniskobarn, prophetera och säg: Detta säger HERren HERren: Jemrer eder, och säger: Ack! we den dagen:

3. Ty dagen är hardt när; ja, HERrans dag* är hardt när, en mörk dag: tiden är förhanden, att hedningarna komma skola; *Joel 2: 1, [et]c. Zeph. 1: 14, [et]c.

4. Och swärdet skall komma öfwer Egypten,* och Ethiopien måste förskräckas, när de slagne uti Egypten falla, och dess folk bortfördt, och dess grundwal upprifwen warder. *Es. 20: 3.

Ack! we den dagen, v. 2, betyder den dag, den tid, då dessa straffdomar skulle öfwergå Egypten. Och hwarje sådan dag är en förebild af domedagen.

5. Ethiopien, och Libyen, och Lydien, med allahanda folk, och Chub, och de, som utaf förbundets land äro, skola med dem falla genom swärd.

Chub war ett folk, som nu är obekant. Folket af förbundets land woro de Judar, som bodde i Egypten. Se Jer. 42: 15, 16. Det kan och beteckna andra folk, som woro i förbund med Egypten.

6. Detta säger HERren: Egypti förswarare måste falla, och dess makts högfärd måste förgås: ifrån tornet i Sevene* skola de falla genom swärd, säger HERren HERren: *Hes. 29: 10.

Ifrån tornet i Sevene, se cap. 29: 10.

7. Och skola öde warda såsom deras öde gränser, och deras städer öde ligga ibland andra öde städer:* *Hes. 29: 12.

8. Att de skola förnimma, att jag är HERren, då jag gör en eld uti Egypten, så att alla de, som dem hjelpa, skola förderfwade warda.

9. På den tiden skola budskap draga ut ifrån mig till skepps, till att förskräcka Ethiopien, det nu så säkert, är, och en förskräckelse skall wara ibland dem, likasom det gick med Egypten, då dess tid kom: ty si, det kommer wisserligen.

Genom Egyptiska flyktingar spridde sig förskräckelsen ända till Ethiopien.

10. Detta säger HERren HERren: Jag skall förminska den myckenhet uti Egypten genom NebucadNezar, konungen i Babel.

11. Ty han och hans folk med honom, samt med hedningarnas tyranner äro dertill kallade, att de skola förderfwa landet, och skola utdraga sina swärd emot Egypten; så att landet skall allestäds med slagna fullt ligga.* *Hes. 28: 7.

12. Och jag skall uttorka strömmarna,* och sälja landet uti arga menniskors händer, och skall föröda landet, och hwad deruti är, genom främmande: jag HERren hafwer talat det. *Es. 19: 5.

Strömmarnas uttorkande är ett bildligt uttryck, som betyder, att folket skulle utrotas och landets fruktbarhet upphöra derigenom, att ingen wårdade Nilens wattenledningar, de många kanalerna.

13. Detta säger HERren HERren: Jag skall förgöra de beläten i Noph, och göra en ända uppå afgudarna: och Egypten skall ingen förste mer hafwa, och skall sända en förskräckelse uti Egypti land.

I Noph eller Memphis dyrkades isynnerhet afguden Apis. Se Jer. 43: 12.

14. Jag skall göra Pathros öde, och upptända en eld i Zoan, och låta rätten gå öfwer No:

Pathros: öfra Egypten, Hes. 29: 14. Zoan eller Tanis, se Es. 19: 11. No eller NoAmmon war hufwudstaden Thebe i öfra Egypten, se Jer. 46: 25.

15. Och skall utgjuta min grymhet öfwer Sin, det Egypti fasthet är, och skall utrota den myckenhet i No.

Sin war Pelusium wid östra gränsen af Egypten. Es. 49: 12.