| 646 | Propheten Hesekiel. | Cap. 48. |
skall då staden kallad warda: Här är HERren.
Här uppgifwes stadens omfång, med uteslutande af förstäderna. Se v. 30. Detta omfång är ganska stort. Det namnet: Här är Herren antyder, att detta är ett heligt rum, att här är Guds stad. Jacob kallade stället, der han hwilade öfwer natten på sin wandring och såg himlastegen, med namnet Bethel, Guds hus, sägande: ”wisserligen är Herren i detta rum. — Detta måste wara ett heligt rum: ty här bor wisserligen Gud och här är himmelens port.” 1 Mos. 28: 16, 17. Således har Herren för oss genom denne prophet uppenbarat en ganska härlig bildlig afmålning af himmelriket på jorden. Den lefwande strömmen syftar tillbaka på det ursprungliga paradiset, och här wisas äfwen, att Christi rike redan i detta lifwet är ett andeligt paradis, med en ymnig lefwande ström, som wattnar hela lustgården, och densamma syftar äfwen på den lifsens ström i det nya Jerusalem, som tillhörer den saliga fulländningens rike. Lotterna afbilda på ett härligt sätt alla trognas arfwedel i Fadrens rike och de många boningarne i Fadrens hus. Den heliga staden är en härlig förebild af det himmelska Jerusalem, och hela inrättningen i templet afmålar det ewigt gällande offer för wåra synder, som är Christus sjelf, samt hela den andeliga gudstjensten, men alla dessa afmålningar hafwa här det Gamla Testamentets färg. Dessa prophetior bestå af bilder, sådana som det Gamla Testamentet innehöll, men likasom hela det Gamla Testamentets inrättning war en prophetia om det nya, om Christus och Hans rike, så är äfwen denna beskrifning en prophetia om Christus och om Hans kyrka. Huruwida dessa prophetior också skola bokstafligen fullbordas eller icke, då Christi rike kommer att blifwa rådande mera allmänt på jorden och då Israel blifwer omwändt till Herran, kan allena framtiden lära oss. Den utmärkte kyrkoläraren M. F. Roos yttrar härom följande: ”Men nu betänke man, om icke Herren genom propheten Hesekiel kunnat föreskrifwa Israel ett särskild kyrko- och polisordning på den tid, då det åter skall församlas i sitt land och utgöra en särskild christlig församling, hwilken ordning man skall kunna iakttaga i samma rena sinne, i hwilket man emottagit Mosaiska stadgarna före Jerusalems Romerska förstöring.”
Somliga tänka, att ett dylikt tempel med sådan gudstjenst kommer att finnas under den korta tiden, som förflyter från den tidpunkt, då en del af Israels folk åter församlat sig till Judalandet, till dess de blifwa omwända till christendomen. Wi kunna härwid icke annat än med tillbedjande förundran utbrista i apostelens utrop: O hwilken djuphet som är både i Guds wisdom och kunskap; huru obegriplige äro Hans domar och outransaklige Hans wägar! Rom. 11: 33.
_650.jpg&oldid=346351){kind=link}