| 748 | Emot Judarna. | Propheten ZephanJa. | Cap. 3. |
dem till lof och ära i alla land, der man dem föraktar. *Micha 4: 6.
Christus sjelf har förklarat detta sitt löfte genom alla sina barmhertighets under: de blinde se, de halte gå, de spetelske göras rena, de döfwe höra, de döde resas upp, och dem fattigom warder predikadt evangelium. Matth. 11: 5. Se ock Es. 35.
20. På den tiden skall jag låta komma eder här in; och på densamma tiden församla eder; ty jag skall sätta eder till lof och ära ibland alla folk på jorden; då jag edert fängelse* omwändande warder, för edra ögon, säger HERren. *2 Kon. 24: 12. 2 Chrön. 33: 11; cap. 36: 6.
Såsom det föregående, så gäller ock denna prophetia om Abrahams hela andeliga säd, antingen de äro Judar eller hedningar till sin härkomst. Judafolkets fängelse upphörer, då deras förskingring och förkastelse hafwa en ända, och då alla, som wilja frälsas, blifwa samlade till Christi kors. Hela det andeliga Israels fängelse upphörer, då Herren fullkomligt frälsar och förlossar dem till sitt himmelska rike. Men för Christi kyrka, i det stora hela, är en härlig förlossning och seger redan här på jorden utlofwad. Uppb. 19. Så har propheten ZephanJa afmålat Christi rike i dess härlighet och frid, i dess makt och seger, och talat om Messias såsom dess Konung, den starke Frälsaren, som i detta rike regerar, v. 13–17. Klart och oemotsägligt lofwar Herren genom dessa prophetior också Judafolkets omwändelse. Se Rom. 11: 15–36.
_752.jpg&oldid=346625){kind=link}