| 754 | Förmaning till bättring. | Propheten ZacharJa. | Cap. 1, 2. |
Jos. 5: 14. Han är åtföljd af en här af englar, för att wisa den makt, hwarmed Han beskyddar sitt folk och straffar dess fiender. De röda hästarna beteckna de krig och stora rörelser i folken, hvarigenom wägen danades för Christi rike. Myrtenträdet är en låg buske och således en träffande bild af Guds folk i swaghetens och ringhetens tillstånd, men det är alltid grönskande, det gifwer en god lukt, det är en wanlig bild af ren högtidlig glädje och af kysk brudkärlek. Således betecknas härmed Guds folk, som i sig sjelft är swagt, men utkoradt till Christi brud, uppfyldt af Hans kärlek, renadt genom Hans försoning och inwärtes ljufligt och grönskande genom Hans Andas nådegåfwor. O, huru lätt kunde de swaga myrtenträden af fienderna förtrampas, men de beskyddas af Herran Zebaoth, af härskarornas Gud.
9. Och jag sade: Min herre, ho äro desse? Och Engelen,* som med mig talade, sade till mig: Jag will kungöra dig, ho desse äro. *Zach. 4: 1.
10. Och mannen, som höll ibland myrtenträden, swarade och sade: Desse äro de, som HERren utsändt hafwer till att draga genom landet.
Desse, nemligen de englar, som wisade sig i denna syn under bilden af en här, med röda, bruna och hwita hästar (v. 8). De olika färgerna beteckna Guds olika hemsökelser och de olika werkningarna deraf hos olika menniskor; de röda beteckna krig och blodsutgjutelser, straff och hämnd öfwer fienderna; de bruna, grt.: fläckiga, betyda de mångfaldigt omskiftande hemsökelser, som bana wägen för Guds rike; och de hwita alla de nådebewisningar, hwarigenom menniskorna komma till åtnjutande af den sanna friden. De draga genom landet, d. ä. öfwer jorden, se Uppb. 6.
11. Men de swarade HERrans Engel, som ibland myrtenträden höll, och sade: Wi hafwa dragit igenom landet; och si, alla land sitta stilla.
Folken omkring Judalandet woro nu stilla.
12. Då swarade HERrans Engel, och sade: HERre Zebaoth, huru länge will du då icke förbarma dig öfwer Jerusalem, och öfwer Juda städer, uppå hwilka du hafwer wred warit i dessa sjuttio år?
Här talar Herrans Engel till Herren Zebaoth, Sonen till Fadren; den himmelske Öfwerstepresten bedjande för sitt folk. Joh. 17.
13. Och HERren swarade Engelen, som med mig talade, wänliga ord och trösteliga ord.
Sonens bön blifwer hörd. Hans förtjenst och försoningsdöd war redan på förhand gällande för alla troende, och Han har undfått riket, som för Honom bereddes. Ps. 2. Dan. 7: 13, 14. Bönhörelsen uttalades med ljufliga ord af Fadrens mun, som propheten fick höra.
14. Och Engelen, som med mig talade, sade till mig: Predika och säg: Detta säger HERren Zebaoth: Jag hafwer stort nit haft öfwer Jerusalem och Zion.* *Zach. 8: 2.
Efter denna bönhörelse undfår propheten ett härligt budskap att till folket framföra.
15. Men jag är ganska wred uppå de stolta hedningar; ty jag war icke utan litet wred; men de hulpo till förderf.* *Es. 47: 6, 7.
16. Derföre så säger HERren: Jag will åter wända mig till Jerusalem med barmhertighet; och mitt hus skall deruti uppbygdt warda, säger HERren Zebaoth; dertill skall timmersnöret i Jerusalem draget warda.* *Zach. 4: 10.
Här utlofwas att både templet och staden skulle uppbyggas. Detta skedde då. Men den högre betydelsen om Christi kyrkas uppbyggande och Christi rikes upprättelse har också blifwit fullbordad och skall ytterligare uppfyllas.
17. Och predika ytterligare, och säg: Detta säger HERren Zebaoth: Mina städer skall åter gå wäl, och HERren skall åter trösta Zion, och skall åter utwälja Jerusalem.* *Zach. 2: 12.
18. Och jag hof upp mina ögon, och såg; och si, der woro fyra horn.
19. Och jag sade till Engelen, som med mig talade: Ho äro desse? Han sade till mig: Desse äro de hornen, som Juda, Israel och Jerusalem förskingrat hafwa.
”Det äro de riken mot alla fyra jordens wäder, som Guds folk som oftast plågade. Dem wille Herren med tiden förstöra och Hans församling skulle ändå blifwa wid makt.” L.
20. Och HERren wiste mig fyra smeder.
21. Då sade jag: Hwad wilja desse göra? Han sade: De hornen, som Juda så förskingrat hafwa, att ingen hafwer kunnat upplyfta sitt hufwud; till att afskräcka dem, äro desse komne, på det de skola afstöta hedningarnas horn, hwilka hornet upphäfwit hafwa öfwer Juda land till att förskingra det.
Såsom en smed med lätthet kan afslå ett horn, så kunna den Allsmäktige Gudens redskap lätt omintetgöra all kraft hos sitt rikes fiender. Detta har skett och fortgår intill Christi kyrkas fulländning.
2. Capitel.
Staden mätes, bebos af Gud, Judar, Hedningar.Och jag hof mina ögon upp, och såg;
_758.jpg&oldid=346643){kind=link}