| 766 | Prophetia om Christo. | Propheten ZacharJa. | Cap. 9. |
försoningsdöden och den fullkomliga tillfyllestgörelsen. Derigenom är Han wår Frälsare worden. Se Ps. 22: 9, 21. Es. 53: 8. Ps. 118: 13. Ebr. 5: 7–9. Ordet fattig betyder tillika ödmjuk, ringa, förtryckt och plågad, och innefattar wår Frälsares hela förnedringstillstånd.
10. Ty jag will taga bort wagnen af Ephraim, och hästen ifrån Jerusalem; och stridsbågen skall sönderbruten warda; ty Han skall lära frid* ibland hedningarna: och Hans herradöme skall wara ifrån det ena hafwet intill det andra, och ifrån floden intill werldens ända.† *Es. 2: 4. †Ps. 72: 8.
Christi kyrka skall icke behöfwa något förswar genom krigsmakt och wapengny; den skall blifwa segrande genom Hans Andas kraft; Hans rike är ett fridens rike, som ändteligen skall sträcka sig öfwer hela jorden intill werldens ända. Se Es. 9: 7. Es. 57: 19. Ps. 2: 8. Ps. 72.
11. Du utsläpper ock genom ditt förbunds blod* dina fångar† utur kulan, der intet watten uti är. *Jer. 31: 32. Matth. 26: 28. Ebr. 9: 19, 20. †Gal. 4: 4.
Grt.: Äfwen du (o Zion), genom ditt förbundsblod utsläpper jag dina fångar o. s. w.: genom det blod, som är gifwet åt Zion till förbundsblod. Med Hans förbundsblod menas här det Nya Testamentets försoningsblod, hwaraf förbundsblodet i Gamla Testamentet, 2 Mos. 24: 8, war blott en förebild med sakramenterlig kraft och betydelse. Här är således tydligen förutsagdt, att Christi blod war nödwändigt till den i synden fångna menniskans förlossning och frälsning. Genom synden är menniskan också hemfallen åt förbannelsen och fördömelsen, som här liknas wid en kula, eller grop, eller brunn utan watten, hwaruti fångar stundom förwarades, såsom Joseph nedsänktes i en uttorkad brunn, 1 Mos. 37: 24, och Jeremia nedsänktes uti en grop med gyttja på dess botten, Jer. 38: 6. Till förlossning från syndens fångenskap är förbundsblodet nödwändigt först såsom lösepenning, hwarmed wår syndaskuld är betalad, och tillika såsom det andeliga lifsmedel, som föder och närer till lif och salighet.
12. Så wänder eder nu till fästet, I som uti ett hopp fångne liggen: ty ock i dag will jag förkunna det och wedergälla dig det dubbelt. *Es. 40: 2.
Det fäste, dit de fångne skola fly, är Messias. den Konung och Förlossare, som uppsöker dem i deras fångenskap och predikar de fångar förlossning och dem bundnom öppning, Es. 61: 1. Alla oomwända menniskor äro sådane fångar, som behöfwa fly till detta fäste. Judafolket war i prophetens tid ett lydfolk under det Persiska riket, men i prophetiorna om Messias, den Konung, som skulle råda öfwer alla hedningar, hade de i det fångna tillståndet en hög och härlig förhoppning. Detta förkunnades den dag, då denna prophetia förkunnades; det förkunnas i nådens rike, så länge det heter i dag, för hwar och en, som will anamma detta budskap. De, som anamma det, få en dubbel wedergällning eller nådebewisning, som motswarar det dubbelt olyckliga tillstånd, hwaruti de af naturen äro; de blifwa rättfärdiggjorde genom Christi försoning, så att all deras syndaskuld blifwer borttagen, de få nytt lif och nåd och kraft att wandra i ett nytt lefwerne, så att de blifwa helgamannasamfund och Guds husfolk.
13. Ty jag hafwer spänt mig Juda till en båga och tillrustat Ephraim; och skall uppwäcka dina barn, Zion, öfwer dina barn, Grekeland, och will sätta dig såsom ett hjelteswärd.
Detta syftar på den Grekiske konungen Alexanders segertåg, ty han intog äfwen Judalandet. Under detta herrawälde skulle Judafolket wara en tid, men här utlofwas en annan tid då från Juda en segrande makt skall utgå mot Grekland såsom ett hjelteswärd. Genom Maccabeernas hjeltebragder gick denna prophetia till en del i bokstaflig fullbordan. Den fullbordades andeligen redan i apostlarnas tid, då ett stort antal Greker omwändes till christendomen, och denna seger öfwergick sedan hela Grekland. Men Grekland nämnes här såsom en afbild af alla hedningar, hwilka slutligen genom Evangelium skola besegras, icke blott hedningarne i hednawerlden, utan Grekerne i christenheten, som ännu akta mensklig wishet, lärdom, makt och de så kallade sköna konsterna och naturlifwets alla skönheter högre än Evangelii hemligheter. All denna makt, wishet och skönhet skall slutligen öfwergå till och besegras af den ewiga wisheten, den himmelska skönheten, den sanna kärleken och det oförgängliga lifwet. Att Juda och Ephraim nämnas gemensamt syftar på den Israels återställelse och den andeliga enhet i Christi kyrka, som är utlofwad, Hes. 37. Es. 66.
14. Och HERren skall synas öfwer dem, och Hans pilar skola utfara, likasom en ljungeld: och HERren HERren skall blåsa i basun och skall gå likasom ett sunnanwäder.
Likasom ett sunnanwäder, grt.: i sunnanstormar. Dessa prophetior kunna åsyfta på en gång Evangelii segrar, ty Guds ord har pilar och swärd, d. ä. de, som höra det, få styng i sina hjertan, Ap.G. 2: 37, och det är såsom om dessa träffade hjertan hörde Guds basun och sågo Sinai ljungeldar öfwer sig, Hab. 3: 3. Es. 21: 1. Men samme Gud, som med denna wäckande och frälsande nåd kallar, församlar, upplyser, rättfärdiggör och frälsar dem, som tro, blifwer med sina hemsökelser till slut en förtärande eld för alla motståndare. Se Ps. 2: 5, 9. Ps. 29. Ps. 110.
15. HERren Zebaoth skall beskydda dem, att de skola uppäta, och under sig twinga med slungostenar; att de dricka skola och rumora, likasom af win, och fulle warda såsom en skål, och såsom hörnen af altaret.
_770.jpg&oldid=346676){kind=link}