Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 772.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
68 Om Christo. Propheten ZacharJa. Cap. 10, 11.

hwartill Herren sjelf kallar och utrustar sina tjenare, Eph. 4: 11.

5. Och skola likwäl ändå wara såsom hjeltar, de der träd trampa på gatorna i striden, och skola strida: ty HERren skall wara med dem, att de resenärer skola till skam warda.

De resenärer, som skola till skam warda, äro alla de fiender, som strida mot Christi kyrka.

6. Och jag skall stärka Juda hus, och hjelpa Josephs hus, och skall sätta dem åter in igen: ty jag förbarmar mig öfwer dem, och de skola wara såsom de woro, förr än jag fördref dem: ty jag HERren deras Gud will höra dem.* *Zach. 13: 9.

Om denna förening i Christi rike och denna återställelse af Israels stammar se Hes. 37, Uppb. 7 och 21 cap.

7. Och Ephraim skall wara såsom en hjelte, och deras hjerta skall gladt warda likasom af win; dertill skola deras barn se det, och fröjda sig, och deras hjerta gladt wara i HERranom.

Såsom af win, se cap. 9: 15. Under alla dessa liknelser beskrifwes det andeliga hjeltemod och den segerkraft, som Herren gaf åt sina apostlar och i alla tider gifwer åt ordets trogna tjenare och som Han rikligen skall gifwa åt Israel i den utlofwade återupptagelsen, Rom. 11.

8. Jag skall blåsa till dem, och församla dem: ty jag will förlossa dem, och de skola förmera sig, såsom de sig tillförene förmerat hafwa.* *Es. 5: 26.

Såsom en herde med sin herdepipa sammankallar sina får, så samlar Christus, den gode Herden, genom sin Andes blåsande och Evangelii ljud sitt andeliga Israel både af Judarna och hedningarna, och detta samlande fortfar, till dess det blifwer ett fårahus och en herde.

9. Och jag skall så dem ibland folk, att de skola tänka uppå mig i fjerran land, och skola med sina barn lefwa och igenkomma.

Ehuru det andeliga Israel, nemligen Christi kyrka, de heligas samfund, är samladt omkring sin Herre och mästare Christus och äro lemmar af den andeliga kropp, hwaraf Han är hufwudet, så äro de dock i lekamligt afseende kringspridda bland folken i många länder, men de äro gemensamt på wägen tiil det rätta, waraktiga hemmet, till det himmelska Jerusalem. På detta sätt samlas också det förskingrade Israel, och detta är hufwudsaken af dessa prophetior, hwilka dock säkert äfwen blifwa bokstafligen fullbordade.

10. Ty jag will låta dem igenkomma utur Egypti land, och skall församla dem utur Assyrien, och låta dem komma uti Gileads land och Libanon, och dem skall intet fattas.

Dem skall intet fattas, grt.: Der skall icke wara nog för dem, icke rum nog, se Es. 49: 20; cap. 54: 2, 3.

11. Och Han skall gå igenom det trånga hafwet,* och slå böljorna i hafwet, att alla djupa floder skola uttorkade warda: så skall då förnedradt warda det prål i Assyrien; och spiran uti Egypten skall återwända. *2 Mos. 14: 16. Ps. 114: 3.

”Ångests haf heter trånga haf, såsom de genom Röda hafwet gingo. Genom sådant trångt haf måste wi allesamman gå efter ångest och bedröfwelse.” L. 2 Mos. 14: 10–22. Såsom Herren slog det Röda hafwets böljor och förde sitt folk derigenom efter ångest och bedröfwelse och lät fienderna omkomma med stor ångest i detta haf, så will Han bana wäg för sin kyrka och sitt folk genom alla hinder, frälsa dem utur all nöd och förnedra alla deras stolta fiender. Se Es. 10: 8–15; cap. 14: 5, 6, 11, 15.

12. Jag skall stärka dem i HERranom, så att de skola wandra uti Hans namn,* säger HERren. *Mich. 4: 5.

Genom mycken bedröfwelse måste man ingå i Guds rike, Ap.G. 14: 22, men Christus är mäktig i de swaga. De trogna wandra i Herrans namn såsom Hans folk, de äro Hans, de äro icke sina egna, i Honom lefwa de, på Honom sätta de sin tro och sitt hopp och bedja i Hans namn.

11. Capitel.

Juda förstördt. Christus såld.

Låt upp din dörr, Libanon, att eld må förtära dina cederträd.

”Libanon är Jerusalem, som af Libanon uppbygdt war och af de Romare skulle förstöras.” L. I det föregående capitlet har Herren gifwit stora löften åt alla sina trogna; men här wänder Han sig med sin rättfärdighets stränga hotelser emot alla de otrogna, isynnerhet mot de otrogna Judarna, som förkastade och korsfäste Messias och alla de otrogna, som förkasta Honom i christenheten.

2. Jemrer eder, I furuträd: ty cederträden äro fallna, och den härliga byggningen är förstörd; jemrer eder, I ekar i Basan: ty den fasta skogen är omkull huggen.

Syfta cederträden på de kosteliga palatsen och husen i Jerusalem, så betyda furuträden och ekarne landets mindre städer och deras innewånare.

3. Man hörer herdarna jemra sig: ty deras härliga byggning är förstörd; man hörer de unga lejonen ryta: ty Jordans prål är förstördt.