| Jesu Syrachs Bok. | Cap. 3, 4. | 53 |
23. Ty det gagnar dig intet, att du gapar efter det dig intet befaldt är;* *Syr. 9: 7.
24. Och hwad ditt embete intet wederkommer, der war icke förweten;
25. Ty dig är wäl mer befaldt än du kan uträtta.
26. Sådant sinne hafwer bedragit många, och deras öfwerdådighet hafwer omstörtat dem.
27. Ty den som gerna gifwer sig uti fara, han förgås derutinnan;
28. Och en öfwerdådig menniska går det på ändalykten illa.
29. En öfwerdådig menniska gör sig sjelf mycket ondt, och åstadkommer den ena jemren efter den andra;
De som intränga sig i det, hwartill de icke äro kallade eller skickliga, åstadkomma ondt för sig och andra.
30. Ty högmod gör aldrig något godt, och kan icke annat än ondt wäxa derutaf.
31. En förnuftig menniska lärer gerna Guds ord;
32. Och den som wisheten hafwer kär, han hörer gerna till.
33. Såsom wattnet utsläcker en brinnande eld, alltså utskrapar almosan synderna,* *Tob. 4: 7, 11.
34. Och den öfwersta wedergällaren warder det framdeles betänkandes,* och will bewara honom i olyckan. *Matth. 6: 34.
4. Capitel.
Gör arma godt.Kära barn, låt icke den fattige lida nöd, och war icke hård emot den torftiga.
2. Förakta icke den hungriga, och bedröfwa icke den torftiga i hans armod.* *Jac. 2: 6.
3. Ett bedröfwadt hjerta bedröfwa icke ännu mer, och fördröj icke för den fattiga gåfwan.* *5 Mos. 15: 7.
4. Den eländes bön sön icke, och wänd icke ditt ansigte ifrån den fattiga.
5. Wänd icke dina ögon ifrån den torftiga,* på det hon icke skall klaga öfwer dig; *Ords. 28: 27.
6. Ty den honom gjort hafwer, han hörer hans bön, då han med bedröfwadt hjerta öfwer dig klagar.
7. War icke trätosam för rätta, och håll domaren i ära.
8. Hör den fattiga gerna, och swara honom ljufligen och saktmodeligen.
9. Hjelp den, som öfwerwåld sker, ifrån den honom orätt gör; och war oförskräckt, när du döma skall.
10. Håll dig emot de faderlösa såsom en fader, och emot deras moder såsom en husfader;
11. Så blifwer du såsom en den Allrahögstas son, och Han skall hålla dig kärare än din moder dig håller.* *Es. 49: 15.
12. Wisheten upphöjer* sina barn, och tager dem upp, som henne söka; *Ords. 3: 35.
13. Den henne kär hafwer, han hafwer lifwet kärt; och den henne fliteligen söker, han skall stor glädje få.
14. Den som fast håller sig wid henne, han skall stor ära få, och hwad han tager sig före, det gifwer honom HErren lycka till.
15. Den som Guds ord ärar, han gör den rätta gudstjensten;* och den det älskar, honom älskar också HErren. *Syr. 2: 18. Joh. 14: 23.
16. Den som wisheten lyder, han kan andra menniskor lära; och den som håller sig till henne, han skall trygg bo.
17. Den utan falskhet är, han skall få henne;
18. Och hans efterkommande skola trifwas;
19. Och om hon i förstone annorlunda ställer sig emot honom, och gör honom ångest och wedermöda, och bepröfwar honom med sitt ris, och försöker honom med sin tuktan, till dess hon befinner, att han utan falskhet är,
20. Så skall han åter komma till honom på rätta wägen, och fröjda honom;
21. Och skall uppenbara honom sin hemlighet.
22. Men om han warder falsk befunnen, skall hon öfwergifwa honom, att han måste förgås.
23. Kära barn, bruka tiden, och tag dig wara för orätta saker;
24. Och skäms icke för ditt lifs skull bekänna det rätt är;
25. Ty man kan få skämmas, att man syndar dermed;
_841.jpg&oldid=346869){kind=link}