Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 848.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
60 Cap. 11, 12. Jesu Syrachs Bok.

mångahanda före, winner du der icke mycket uppå;* om du än fast står derefter, så får du det icke dess heller, ehwart du dig wänder, så kommer du dock intet derut. *Syr. 10: 30.

11. Mången lägger sig det när nog, och fikes efter rikedomar, och gör icke annat än hindrar sig sjelf dermed.* *Ords. 21: 5. 1 Tim. 6: 9.

12. Twärtom gör mången sig mak, den wäl hjelp behöfde; är dertill swag och fattig;

13. Den ser Gud till med nåde, och hjelper honom utur uselhet,* och låter honom så komma till ära, att många förundra sig uppå honom. *Ords. 10: 22.

14. Det kommer alltsammans af Gudi, lycka och olycka, lif och död, fattigdom och rikedom.* *Job 1: 21; cap. 42: 10.

15. De fromma gifwer Gud de rikedomar, som blifwa;

16. Och hwad Han beskärt hafwer, det hafwer alllid framgång.

17. Mången man är karg, och spar, och warder der rik igenom, och tänker att han hafwer nog lagt tillhopa för sig;

18. Och säger: Nu will jag hafwa goda dagar,

19. Äta och dricka af mina egodelar,* *Luc. 12: 19.

20. Och han wet icke, att stunden så när är, att han måste allt lefwa androm och dö.* *1 Sam. 25: 38. Pred. 5: 14, 15. Luc. 12: 20.

Lefwa: lemna.

21. Blif uti Guds ord, och öfwa dig deruti, och statt uti din kallelse;

22. Och sköt intet efter, huru de ogudaktige fara efter gods;

23. Sätt du din tröst till Gud, och blif uti din kallelse; ty det är HErranom allstinges lätt göra en fattig rik.

24. Gud wälsignar de frommas egodelar, och när tiden kommer, förkofra de sig snarligen.

25. Säg icke: Hwad hjelper mig det, och hwad hafwer jag der förinnan;

En fattig skall icke misströsta.

26. Säg icke: Jag hafwer nog, huru skall mig något fattas?

En rik skall icke förhäfwa sig.

27. När dig wäl går, så tänk att dig kan åter gå illa; och då dig illa går, så tänk, att dig kan åter gå wäl;* *Syr. 18: 25.

28. Ty HErren kan lätteligen wedergälla hwar och en i döden, såsom han förtjent hafwer.

29. En ond stund gör, att man all glädje förgäter; och när menniskan dör, så får han weta, huru hon lefwat hafwer;

30. Derföre skall du ingen rosa före hans ända; ty hwad en för en man warit hafwer, det finner sig när hans efterkommande.

31. Herbergera icke hwar och en i ditt hus; ty werlden är full med otrohet och list.

32. Ett falskt hjerta är såsom en lockfågel wid gillret, och waktar efter, huru han kan gripa dig;

33. Ty hwad han godt ser, det uttyder han till det wärsta; och det allrabästa beskämmer han som allramest.

34. Utaf en gnista warder en stor eld;* och den ogudaktige wänder icke igen, förr än han blod utgjuter. *Jac. 3: 5.

35. Tag dig wara för sådana skalkar, de hafwa intet godt i sinnet, att de icke hänga uppå dig en ewig skam.

36. Tager du en främmande intill dig, så gör han dig oro, och drifwer dig ut ifrån din egendom.* *Syr. 12: 13.

12. Capitel.

Försigtighet i wälgörande.

Will du godt göra, så se till, hwem du gör det, så förtjenar du tack deruppå.

2. Gör den goda godt, så warder det dig rikeligen wedergäldt; om icke af honom, så sker det wisserligen af HErranom;

3. Men de arge skalkar, som för wälgerningar intet tacka, dem warder intet wäl gångandes.

4. Gif den gudfruktiga;* och förbarma dig icke öfwer den ogudaktiga. *2 Cor. 8: 14; cap. 9: 6. Gal. 6: 10.

5. Gör den elända godt, och gif den ogudaktiga intet.

6. Behåll ditt bröd för honom, och gif honom intet, att han derigenom icke styrkt warder, och underträder dig;

Här förbjudes icke att göra wäl emot de onda