| 72 | Cap. 24. | Jesu Syrachs Bok. |
2. Hon predikar uti Guds församling,
3. Och lofwar sig uti Hans rike,
4. Och säger alltså: Jag är Guds ord,
5. Och swäfwar öfwer hela jorden, såsom en sky.
6. Mitt tjäll är i höjden, och min stol uti skyn.
7. Jag allena är allestäds, så widt som himmelen är,
8. Och så djupt som afgrunden är.
9. Allestäds i hafwet; allestäds på jorden;* *Ps. 139: 7, [et]c.
10. Ibland alla folk; ibland alla hedningar;* *Apg. 14: 17; cap. 17: 27.
11. När dessa alla hafwer jag sökt boning, att jag någorstädes kunde rum finna.
12. Då böd mig Skaparen åt alla ting, och den mig skapat hafwer, beställde mig en boning,
13. Och sade: Uti Jacob skall du bo, och Israel ditt arf wara.* *5 Mos. 32: 9. Ps. 147: 19, 20.
14. Före werlden af begynnelsen är jag skapad, och skall blifwa ewinnerligen,* och hafwer i tabernaklet tjent inför Honom; *Es. 40: 8. Joh. 1: 1.
15. Och sedan i Zion fått ett wisst rum;* och Han satte mig uti den heliga staden, att jag i Jerusalem regera skulle. *Ps. 78: 68. Ps. 132: 13.
16. Jag hafwer rotat mig när ett äradt folk,* det Guds arfwedel är; *5 Mos. 4: 7.
17. Jag är hög uppwäxt såsom ett cederträd på Libanon,* och såsom en cypress på Hermons berg; *Ps. 92: 13. Hes. 31: 3.
18. Jag är uppwäxt, såsom ett palmträd wid watten, och såsom rosenstjelkar, de i Jericho wäxa;* *5 Mos. 34: 3.
19. Såsom ett dägeligt oljoträd på en frimark; jag är uppwuxen såsom en lönn.
20. Jag gaf en ljuflig lukt ifrån mig, såsom kanel och kosteliga örter, och såsom det bästa myrrham;
21. Såsom galban och onich och myrrham och såsom rökelse i templet.
22. Jag uträckte mina grenar såsom en ek, och mina qwistar woro dägelige och lustige.
23. Jag gaf en söt lukt ifrån mig såsom ett winträd;* *Joh. 15: 1.
24. Och mina blomster buro ärliga och rika frukter.
25. Kommer hit till mig, alle I, som mig begären,
26. Och mätter eder af min frukt.
27. Min predikan är sötare än honung; och min gåfwa sötare än honungskaka.* *Ps. 19: 11. Ps. 119: 103.
28. Den af mig äter, han hungrar ju mer efter mig;* *Joh. 6: 35.
29. Och den af mig dricker, han törstar ju mer efter mig.
30. Den mig hörer, han kommer icke på skam;
31. Och den mig följer, han skall oskyldig blifwa.
32. Allt detta är förbundsens bok,* som med den högsta Gudi gjord är; *2 Mos. 24: 7. 5 Mos. 29: 1.
33. Nemligen lagen, hwilken Mose Jacobs hus till en skatt befallt hafwer;* *5 Mos. 4: 1.
34. Deraf wisheten utfluten är, såsom den elfwen Pison,* då hon stor är; *1 Mos. 2: 11.
35. Och såsom den elfwen Tigris, då hon flödar om wåren;
36. Deraf förståndet utslutet är, såsom Euphrates då hon stor är; och såsom Jordan i andene.* *Jos. 3: 15. 1 Chrön. 12: 15.
Andene: d. ä. skördetiden.
37. Utaf densamma är tuktan utgången såsom ett ljus; och såsom den elfwen Nilus om hösten.
38. Den hafwer icke warit till som henne utlära kunde, och warder ej heller någon tid den henne utgrunda kan;
39. Ty hennes sinne är rikare än något haf, och hennes ord djupare än någon afgrund.
40. Af mig flyta många bäckar in i örtagårdarna, likasom man inledde der watten.
41. Der wattnar jag mina örtagårdar;
42. Och fuktar mina ängar.
43. Der warda mina bäckar till stora strömmar;
44. Och mina strömmar warda stora sjöar.
_860.jpg&oldid=346921){kind=link}