| 76 | Cap. 28, 29. | Jesu Syrachs Bok. |
2. Förlåt din nästa hwad han dig emot brutit hafwer; och bed då, så warda dina synder ock förlåtna.* *Matth. 6: 14; cap. 18: 25. Marc. 11: 25. Luc. 6: 37.
3. En menniska behåller wrede emot den andra, och will söka nåd när HErranom;
4. Hon är obarmhertig emot sin like,* och will för sina synder bedja; *Matth. 18: 28.
5. Hon är icke utan kött och blod, och behåller wrede; ho will då förlåta henne sina synder?
6. Tänk uppå ändan,* och låt owänskap fara, den döden och förderf söker; *Syr. 7: 40.
7. Och blif uti budorden.* *3 Mos. 19: 18.
8. Tänk uppå budet, och öfwergif ditt hot emot din nästa.* *Matth. 5: 23, 24.
9. Tänk på den Högstas förbund, och förlåt fåwitskan.
10. Haf kif fördrag,* så blifwa många synder tillbaka; *Syr. 8: 1.
11. Ty en wredsam menniska upptänder kif, och en ogudaktig kommer oreda åstad emellan goda wänner, och hetsar dem emot hwarannan,* som god frid hafwa. *Ords. 26: 21.
12. När weden är mycken, så warder elden dess mer; och när menniskorna wäldige äro, warder wreden dess större; och om menniskorna rike äro, warder wreden dess starkare; och om trätan länge warar. så brinner det dess mer.
13. Redebogen wara till att träta, det upptänder en eld; och snar wara till kifs, det utgjuter blod.
14. Om du blåser på en gnista, så warder deraf en stor eld; men spottar du uppå en gnista, så slocknar hon; och båda kan af din mun komma.
15. Örnatasslare* och falska arga munnar äro förbannade; ty de uppwäcka ondt emellan dem, som god frid hafwa. *Syr. 31: 31.
16. En ond tunga gör många menniskor oens;
17. Och drifwer dem utur det ena landet i det andra;
18. Hon nederslår fasta städer, och förstörer förstadömen.
19. En ond tunga bortdrifwer redliga qwinnor; och gör dem gwitt wid det de hafwa haft möda och arbete före;
Efter Mose lag, då det war tillåtet att gifwa skiljobref, blef mången hustru genom en ond tunga, genom list och förtal, utan skuld bortdrifwen från sin man.
20. Den henne lyder, han hafwer aldrig ro, och kan ingenstädes med frid blifwa.
21. Gisslen gör strimmor; men en ond tunga sönderslår den och alltsammans.
22. Många äro fallne genom swärdsegg; men aldrig så många som för onda tungor.
23. Wäl är honom, som för en ond tunga bewarad är, och för henne oplågad blifwer, och hennes ok icke bära måste, och uti hennes band icke bunden är;
24. Ty hennes ok är af jern, och hennes band af koppar.
25. Hennes plåga är bittrare än döden, och wärre än helwetet,
26. Men hon warder den gudfruktiga intet undertryckande, och han warder i den elden icke brinnande.
27. Den som öfwergifwer HErran, han skall falla deruti och deruti brinna, och det skall icke utsläckt warda; det skall öfwerfalla honom såsom ett lejon, och förderfwa såsom en pard.
28. Du omgärdar dina egor med törne; hwi gör du icke mycket mer en dörr och bom för din mun?
29. Du wäger ditt silfwer och guld in? hwi wäger du ock icke dina ord på guldwigt?* *Syr. 21: 27.
30. Tag dig wara, att du derigenom icke stapplar, och faller för dina owänner, som wakta uppå dig.
29. Capitel.
Lån betalas. Lofwen hålles.Den sin nästa lånar, han gör en barmhertig gerning;* och den som egodelar hafwer, han skall det göra. *2 Cor. 8: 14.
2. Låna din nästa, när han behöfwer, och så också du dinom nästa igen i förelagd tid;
3. Håll hwad du sagt hafwer, och handla icke bedrägligen med honom, så finner du alltid din nödtorft.
_864.jpg&oldid=346933){kind=link}