Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 872.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
84 Cap. 36, 37. Jesu Syrachs Bok.

13. Församla alla Jacobs slägter, och låt dem ditt arf wara såsom af begynnelsen.

14. Förbarma dig öfwer ditt folk, som af dig namn hafwer; och öfwer Israel, den du kallar din första son.* *2 Mos. 4: 22.

15. Förbarma dig öfwer Jerusalems stad, der din helgedom är, och der du bor.

16. Upprätt Zion igen,* att ditt ord må der åter upptagas, och din ära i folket stor warda. *Ps. 102: 14, 15.

17. Bewisa dig emot dem, som af begynnelsen din egendom warit hafwa; och fullkomna de prophetior, som i ditt namn förkunnade äro.

18. Wedergäll dem som wänta efter dig, att dina propheter måga finnas sannfärdige.

19. Hör, HErre, deras bön, som åkalla dig, efter Aarons wälsignelse* öfwer ditt folk; på det alla de, som på jorden bo, måga känna, att du, HErre, den ewige Guden är. *4 Mos. 6: 23, 24, 27. Syr. 45: 49.

Se 4 Mos. 6: 23.

20. Buken tager allahanda mat till sig; dock är den ena maten bättre än den andra.

21. Såsom tungan smakar willebråden, alltså märker wäl ett förståndigt hjerta falska ord.

22. En swekfull menniska kan föra en uti olycka; men en som förfaren är, kan taga sig der wara före.

23. Alla mödrar hafwa söner kära; dock är stundom en dotter bättre än en son.

24. En dägelig qwinna gläder sin man; och en man hafwer ingenting kärare;

25. Om hon dertill är wänlig och from, så finner man icke den mans like.

26. Den en hustru hafwer, hans gods förkofrar sig; och han hafwer en trogen hjelp och en stolpe, som han kan stödja sig wid.

27. Der ingen gård omkring är, der förskingras godset; och der ingen hustru är, der går husbonden willrådig.

28. Såsom man icke betror en stråtröfware, som löper ifrån den ena staden till den andra; alltså betror man icke en man, som intet näste hafwer; utan måste der indraga, som mörkret tager honom.

37. Capitel.

Falskt och god rådgifware.

Hwar och en wän säger wäl: Jag är ock wän; men somlige äro wänner allenast med namnet.

2. När wänner hwars annars owänner warda, blifwer hatet intill döden.

3. Ack, hwadan kommer dock det onda,* att all werlden få full med falskhet är? *Joh. 8: 44.

4. När wännen wäl går, så glädja de sig med honom; men när honom illa går, så warda de hans owänner;* *Syr. 6: 10.

5. De sörja med honom för bukens skull; men der nöden kommer, så hålla de sig till skölden.

Till skölden, d. ä.: de söka sin trygghet och fördel.

6. Förgät icke din wän, då du glad är;

7. Och kom honom ihåg, då du rik warder.

8. Hwar och en rådgifware will råda; men somlige råda på sin egen nytta.

9. Derföre tag dig wara för rådgifware; betänk tillförene, om det godt är; ty han tänker till äfwentyrs råda sig sjelf till goda, och will låta dig wåga det,

10. Och säger: Du är på rätta wägen; och han står likwäl emot dig, och ser till, huru det gå will.

11. Håll intet råd med den der någon ond mening hafwer till dig; och tag icke dem till råds, som afund till dig hafwa.

12. Lika som du en qwinna frågade, huru man hennes medträterska wänlig wara skulle; eller en förskräckt, huru man örliga skulle; eller en köpman, huru högt han wille räkna dina waror emot sina; eller en köpare, huru dyrt du ditt gifwa skulle;

13. Eller en nitsk, huru man wäl göra skulle; ller en obarmhertig, huru man nåd bewisa skulle; eller en lat om stort arbete;

14. Eller en dagakarl, den ingenstäds besittandes är, huru man icke skall gå