| 92 | Cap. 44, 45. | Jesu Syrachs Bok. |
hafwer HErren gjort, och gifwer det dem gudfruktigom till att weta.
44. Capitel.
Fädernas lof. Enoch. Abraham. Isaac.Låt oss lofwa de ärliga män, och wåra fäder den ene efter den andra.
2. Många härliga ting hafwer HErren gjort med dem af begynnelsen genom sin stora makt;
3. De hafwa sina riken wäl regerat, och märkeliga gerningar gjort; de hafwa gifwit wisliga råd och propheterat;
4. De hafwa land och folk regerat* med råd och Skriftens förstånd; *2 Mos. 18: 25.
5. De hafwa sångkonsten lärt, och andeliga wisor diktat;
6. De hafwa ock rike warit, och många egodelar haft, och i frid regerat, så länge de här woro.
7. Alltså hafwa de alla i sin tid loflige warit, och medan de lefde, högt aktade;
8. Och efter sig left ett ärligt namn;
9. Men de andre hafwa ingen pris, och äro förgångne, lika som de aldrig warit hade;* och då de än lefde, woro de lika som de icke hade lefwat, och deras barn efter dem sammaledes. *1 Mos. 7: 21.
10. Men för de heliga menniskorna, hwilkas rättfärdighet icke förgäten warder, är ett godt arf blifwet, samt med deras barn.
11. Deras efterkommande blefwo i förbundet, och för deras skull hafwa deras barnabarn blifwit ewinnerligen;
12. Och deras lof skall icke förgås.
13. De äro begrafne i frid; men deras namn lefwer ewinnerligen;* *Syr. 39: 13, 14.
14. Folket talar om deras wishet,
15. Och församlingen förkunnar deras lof.
16. Enoch täcktes HErranom wäl. och wardt borttagen,* på det Han skulle wara werlden en förmaning till bättring. *1 Mos. 5: 24. Syr. 49: 16. Ebr. 11: 5.
17. Noe wardt funnen ostraffelig; och i wredens tid fann han nåd,* *1 Mos. 6: 9; cap. 7: 1.
18. Och war qwar behållen på jorden, då floden kom.
19. Han fick det förbundet för werlden, att allt kött icke mer skulle genom floden förderfwadt warda.* *1 Mos. 9: 11.
20. Abraham, den högtprisade fadren åt mycket folk,* han hafwer icke sin like i ära. *1 Mos. 15: 5; cap. 17: 4. Rom. 4: 17.
21. Han höll den Högstes lag, och Gud gjorde med honom ett förbund,* och sliktade det förbundet i hans kött; och han wardt funnen trogen, då han försökt wardt;† *1 Mos. 17: 21; †cap. 22: 1, [et]c.
22. Derföre lofwade Gud honom med en ed, att genom hans säd skulle alla hedningar wälsignade warda;* och han såsom jordens stoft skulle förökad warda; *1 Mos. 12: 3. Ps. 72: 17.
23. Och hans säd upphöjd såsom stjernorna, och arfwingar blifwa ifrån det ena hafwet in till det andra och ifrån elfwen allt intill werldens ända.
24. Och densamma wälsignelsen öfwer alla menniskor, och förbundet stadfästa Han ock med Isaac för hans fader Abrahams skull;* *1 Mos. 26: 3.
25. Och lät det komma och blifwa in på Jacob;* *1 Mos. 27: 28.
26. Honom wälsignade Han nådeligen,* och gaf honom arfwet; afskilde hans del, och skifte honom ut i de tolf slägter, *1 Mos. 28: 14. 5 Mos. 32: 9.
45. Capitel.
Mose. Aaron. Dathan. Pinehas.Han lät komma af honom den helige mannen Mose, den der all werlden kär och täck war; och mot hwilken både Gud och menniskor hulde woro,* hwilkens namn högt prisadt warder. *2 Mos. 2: 1, [et]c. Apg. 7: 20, 22.
2. Honom ärade Han ock, såsom de heliga fäder, och fast upphöjde honom, så att owännerna måste frukta honom; och lät honom göra många tecken med ord.* *2 Mos. 7: 20; cap. 8: 6, 17, 24; cap. 9: 6, 9, 23; cap. 10: 13, 22; cap. 12: 29.
3. Han gjorde honom härlig för konungen, och gaf honom befallning till sitt folk, och wiste honom sin härlighet.
4. Han utkorade honom till ett heligt stånd för hans tro och saktmodighets skull, och utwalde honom af alla menniskor.
_880.jpg&oldid=346977){kind=link}