| 28 | Guds förbund. | Genesis. | Cap. 9. |
nödwändiga. Om mordgerningar icke efter den högste lagstiftarens wilja bestraffas af menniskor, som dertill blifwit satta, så blifwa de på många sätt bestraffade. Djerfheten ökas till sådana brotts begående, och sjelfhämnden, denna källa till så mycken blodutgjutelse, hämndlystnad och grymhet, som i många länder åstadkomma förskräckliga följder, framkallas genom olydnad mot Herrans bud, som är, att efter lag och rätt, grundade på den uppenbarade sanningen, skola de brott bestraffas, hwilka begås emot denna grundlag för menniskoslägtet, som den högste Konungen stiftat.
7. Warer fruktsamme och förökens, och förkofrer eder på jorden, att I uppfyllen henne.
8. Yttermera sade Gud till Noah och hans söner med honom:
9. Si, jag gör med eder ett förbund, och med eder säd efter eder:
10. Och med alla lefwande djur, som med eder äro, i fåglar, i fänad, och i alla djur, som på jorden när eder äro: af allt det som utur arken gånget är, ehwad djur det är på jorden.
11. Och will göra mitt förbund med eder i så måtto, att härefter skall nu icke mer allt kött förderfwadt warda med flodens watten, och skall härefter ingen mer flod komma, den jorden förderfwa skall.* *Es. 54: 9.
12. Och Gud sade: Detta är tecknet till mitt förbund, som jag gjort hafwer emellan mig och eder, och alla lefwande djur med eder härefter till ewig tid.
13. Min båga hafwer jag satt i skyn, den skall wara tecknet till mitt förbund emellan mig och jorden.
14. Och när så sker, att jag förer skyn öfwer jorden, så skall man se min båga i skyn.* *Syr. 43: 11, 12.
15. Och så skall jag tänka på mitt förbund emellan mig och eder, och alla lefwande djur i hwart och ett kött, att icke mer skall komma flod härefter, den allt kött förderfwa skall.
16. Derföre skall min båge wara i skyn, att jag skall se uppå honom, och tänka uppå det ewiga förbund emellan Gud och alla lefwande djur i hwart och ett kött, som på jorden är.
17. Det samma sade ock Gud till Noah: Detta skall wara tecknet till det förbund, som jag gjort hafwer emellan mig och allt kött på jorden.
Förbundsstiftelsen framställes med uttryckliga ord till sitt hela innehåll, och regnbågen bestämdes till tecknet, hwarmed detta förbund bekräftades. Regnbågen skulle tillika tjena till en fortfarande påminnelse om detta förbund, till tröst och uppmuntran för menniskorna; den skulle wara ett tecken till Guds kärlek, hwarmed Han frälste Noah och lofwade att skydda och wårda Noahs efterkommande. Att Gud will se på sin båga i skyn och tänka på sitt förbund med menniskan, är en försäkran, som säger oss, att Gud fortfar att tänka på sin werld, så länge skyarnas lag är densamma, så att regnbågen kan sprida sin glans öfwer jorden. Regnbågen är en sinnebild af försoningens förbund, som Gud ingått med menniskan genom återlösningen i Christo; derföre har den förklarade Frälsaren en regnbåge omkring sin thron, ett fridstecken af owansklig glans. Förbundet står fast å Hans sida, äfwen om menniskans hjerta helt och hållet inhöljes i moln och dimma; Han kan skingra den och låta själens öga se fridstecknet omkring nådathronen, Uppb. 4: 3. Somliga bibeltolkare tro, att det aldrig regnade före floden, och att derföre icke heller någon regnbåge förut warit synlig.
18. Noahs söner, som utur arken gingo, äro desse: Sem, Ham, Japhet. Men Ham är fadren till Canaan.
19. Dessa tre äro Noahs söner, af hwilka alla land besatta wordo.
Sem betyder namn. Han är stamfadren för Israels folk och för många folkslag i westra delen af Asien. Ham betyder hetta. Han är stamfader för många folk, som bo i de hetaste länderna på jorden, i Afrika och södra Asien m.m. Japhet betyder utwidgning. Från honom härstamma talrika folkslag; hela Europa och många länder i andra werldsdelar hafwa blifwit befolkade af Japhets barn. Den Heliga Skrift meddelar oss icke blott grunddragen af Guds rike allt ifrån begynnelsen, utan äfwen många hufwudsakliga underrättelser angående menniskoslägtets utbredande öfwer jorden.
20. Och Noah begynte till och wardt en åkerman, och plantade wingård.
21. Och då han drack af winet, wardt han drucken och låg oskyld uti sin hydda.
22. Då nu Ham, Canaans fader, såg sin faders blygd, sade han det till båda sina bröder, som ute woro.
23. Då togo Sem och Japhet ett kläde, och lade på bägges deras skuldror och gingo baklänges till, och öfwertäckte deras faders blygd, och deras ansigte war ifrån wändt, så att de deras faders blygd icke sågo.
”De som förmycket ursäkta patriarchen för hans fel, kasta ifrån sig den tröst, som den Helige Ande har ansett för nödigt att gifwa kyrkan, nemligen att äfwen de största heliga understundom stappla och falla.” L. — Winets obekanta egenskap kan mildra Noahs fel; men det war dock icke någon ringa synd. Noah och hans familj woro de ende af hela menniskoslägtet, hos hwilka någon fromhet fanns på den tiden floden kom, och här finna wi, huru swaga dessa bästa
_038.jpg&oldid=340894){kind=link}