Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 117.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
Pharaos samtal med Jacob. 1 Mose Bok- Cap. 46, 47. 107

17. Assers barn: Jimna, Jisua, Jisui, Brya; och Serah, deras syster. Men Bryas barn: Heber och Malchiel.* *1 Chrön. 7: 30.

18. Desse äro Silpas barn, som Laban gaf Lea sin dotter, och födde Jacob dessa sexton själar.

19. Rachels, Jacobs hustrus, barn: Joseph och BenJamin.

20. Och Joseph wordo födde i Egypten Manasse och Ephraim, som honom födde Asnath, Potiphera dotter, prestens i On.* *1 Mos. 41: 50.

21. BenJamins barn: Bela, Becher, Assbel, Gera, Naaman, Ehi, Ros, Muppim, Huppim och Ard.* *1 Chrön. 7: 6.

22. Desse äro barnen af Rachel, som Jacob födde äro; alla tillhopa fjorton själar.

I dessa fjorton äro således Joseph och hans twänne söner inberäknade, ehuru de äro i Egypten.

23. Dans barn: Husim:* *4 Mos. 26: 42.

24. Naphatali barn: Jahzeel, Guni, Jezer och Sillem.

25. Desse äro Bilhas barn, som Laban hade gifwit sin dotter Rachel, och födde Jacob dessa sju själar.

26. Alla själar, som kommo med Jacob in i Egypten, som utgångne woro af hans länd, undantagandes hans barnahustrur, äro alla tillsamman sex och sextio själar.

27. Och Josephs barn, som honom wordo födda i Egypten, woro twå själar: så att alla Jacobs hus själar, som kommo in uti Egypten, woro sjuttio.* *5 Mos. 10: 22. Apg. 7: 14.

Sammanläggas trettiotre, sexton, fjorton och sju, så utgör antalet sjuttio. Detta war antalet af Jacobs hus, då de kommo tillsammans i Egypten; således hade han sextiosex med sig på wägen (v. 26), tre woro förut i Egypten, så att hela antalet blef sjuttio, han sjelf inberäknad. I Apg. 7: 14 nämnas sjuttiofem själar, emedan Manasses och Epharims fem söner tilläggas enligt 1 Chrön. 7: 1420.

Af tolf söner, af sjuttio själar, uppstod förbundsfolket i Gamla, af tolf Apostlar och sjuttio lärjungar förbundsfolket i Nya Testamentet.

28. Och han sände Juda för sig till Joseph, att han skulle wisa honom wägen till Gosen, och de kommo in i landet Gosen.

29. Då spände Joseph före sin wagn och for ut emot Israel, sin fader, till Gosen. Och då han fick se honom, föll han om hans hals och gret swårligen på hans hals.

30. Då sade Israel till Joseph: Nu will jag gerna dö, efter det jag hafwer sett ditt ansigte, att du ännu lefwer.

31. Joseph sade till sina bröder och sin faders hus: Jag will fara upp och underwisa det Pharao och säga till honom: Mina bröder och min faders hus är kommet till mig utaf Canaans land;

32. Och äro herdar, ty det är sådant folk, som med boskap umgå plägar: deras får och fä och allt det de hafwa, hafwa de fört med sig.

33. Då nu Pharao warder eder kallade och säger Hwad är eder handel?

34. Så skolen I säga: Dina tjenare äro folk, som med boskap umgå ifrån wår barndom allt här till, både wi och wåra fäder, på det I mågen få bo i det landet Gosen:* förty alla herdar äro såsom en styggelse för de Egyptier.† *1 Mos. 47: 6. †2 Mos. 8: 26.

Hwarken Jacob eller Joseph försummade något, som war nödwändigt för att offentligen och lagligen sätta Israels barn i besittning af landet Gosen. I det fruktbara och glest befolkade Egypten kunde det icke wara swårt att anwisa tillräcklig egendom åt dem, som förut uppehöllo sig i Gosen.

Orsaken hwarföre främmande herdefolk woro en styggelse för Egyptierna war den, att de icke blott förtärde mjölken, utan stundom köttet af boskapen, som Egyptierna ansågo såsom heliga.

47. Capitel.

Pharaos samtal. Egypti hunger. Jacobs ålder, begrafning.

Då kom Joseph och förkunnade det Pharao och sade: Min fader och mina bröder, deras får och fä, och hwad de hafwa, är kommet utur Canaans land; och si, de äro i det landet Gosen.

2. Och han tog fem sina bröder och ställde dem för Pharao.

3. Då sade Pharao till hans bröder: Hwad är eder handel? De swarade: Dina tjenare äro herdar, wi och wåra fäder.

4. Och sade ytterligare till Pharao: Wi äro komne till att bo med eder i landet; ty dina tjenare hafwa ingen bet till deras boskap, så hårdt twingar den