| 152 | Jethro hos Mose. | Exodus | Cap 18. |
18. Capitel.
Jethro kommer, prisar, råder.Och då Jethro, presten i Midian, Mose swär, hörde allt det Gud gjort hade med Mose och hans folk Israel, att HERren hade fört Israel utur Egypten:
2. Tog han Zipora, Mose hustru, den han hade tillbaka sändt;* *2 Mos. 2: 16.
Zipora hade med sina söner återwändt till sin fader kort efter den yngste sonens omskärelse.
3. Samt med hennes twå söner: af hwilka en hette Gersom, ty han sade: jag är worden en utlänning i främmande land:
4. Och den andra Elieser, ty han sade: Min faders Gud hafwer warit min hjelp och hafwer frälst mig ifrån Pharaos swärd.* *2 Mos. 2: 22.
5. Då nu Jethro, Mose swär, och hans söner och hans hustru kommo till honom i öknen in på Guds berg, der han lägret uppslagit hade:
6. Lät han säga Mose: Jag Jethro, din swär, är kommen till dig; och din hustru och båda hennes söner med henne.
7. Då gick Mose ut emot honom och böjde sig för honom och kysste honom. Och då de hade helsat hwarannan, gingo de in i tjället.
Här blef den af många mödor och pröfningar uttröttade Mose genom Herrans skickelse wederqwickt och uppfriskad med en stor glädje. Så styrker Herren sina tjenare alltid i rättan tid, och gifwer dem glädje under de swårigheter, som de måste genomgå.
8. Då förtäljde Mose sin swär allt det HERren hade gjort Pharao och de Egyptier för Israels skull; och all den möda, som de på wägen haft hade, och att HERren hade hulpit dem.
9. Och Jethro fröjdade sig öfwer allt det goda, som HERren hade gjort Israel; att Han hade frälst dem ifrån de Egyptiers hand.
11. Och Jethro sade: Lofwad ware HERren, den eder frälst hafwer ifrån de Egyptiers och Pharaos hand; den der kan frälsa sitt folk ifrån Egypti hand.
11. Nu wet jag, att HERren är större än alla gudar: derföre att de högmodeligen emot dem handlat hafwa.* *2 Mos. 1: 13; cap. 5: 7; cap. 14: 18.
Derföre att de (Egyptierna) högmodeligen emot dem (Israeliterna) handlat hafwa. Genom fiendernas öfwermod blef Herrans namn förhärligadt, så att Jethro och många andra lärde känna Honom, såsom den allsmäktige Herren.
12. Och Jethro, Mose swär, tog bränneoffer, och offrade det Gudi. Då kom Aaron och alla de äldste i Israel till att äta bröd för Gudi med Mose swär.
För Gudi, inför Herrans ansigte, der Herren i molnstoden uppenbarade sig. Detta offer blef icke blott en trosbekännelse, som Jethro aflade inför Gud, utan ett förbund i Herran mellan honom och israel.
13. Den andra morgonen satte sig Mose till att döma folket: och folket stod omkring Mose från morgonen intill aftonen.
14. Då hans swär såg allt det han gjorde med folket, sade han: Hwad är det du gör med folket? Hwi sitter du allena, och allt folket står omkring dig ifrån morgonen intill aftonen?
15. Mose swarade honom: Folket kommer till mig och frågar Gud om råd.
Mose skulle uti swåra saker säga folket Guds wilja samt döma uti swåra mål.
16. Ty då de hafwa något att skaffa, komma de till mig, att jag skall döma emellan hwar och en och hans nästa; och wisa dem Guds rätt, och Hans lag.
Lagen war ännu icke fullständigt gifwen, men Guds Ande gaf Mose wishet att afgöra de mål, som föreföllo.
17. Hans swär sade till honom: Det är icke godt som du gör:
18. Du gör owisligen; så ock folket, som med dig är: detta ärendet är dig för swårt, du kan icke uträtta det allena.* *5 Mos. 1: 9.
19. Men hör min röst; jag will gifwa dig råd, och Gud skall wara med dig: sköt du folket inför Gud, och framsätt ärendena för Gudi:
Sköt du folket inför Gud, grt.: war i folkets ställe inför Gud. Gå till Honom i deras ställe såsom medlare, Gal. 3: 19, 20, framför deras wigtiga saker inför Gud, och öfwerlemna mindre angelägenheter åt underordnade domare och embetsmän.
20. Och förse dem med rätt och lag, att du wisar dem den wäg, der de uti wandra skola; och de gerningar, som de göra skola.
21. Men sök dig upp ibland allt folket redeliga män,* de som frukta Gud; sannfärdiga och de som hata girigheten: dem sätt öfwer dem, somliga öfwer
_162.jpg&oldid=342685){kind=link}