| Bränneoffer-altaret. | 2 Mose Bok. | Cap. 27. | 171 |
fyrkantigt; fyrkanten är en bild af hela werlden. Från alla sidor kunde man uppstiga på detta altare att offra, och detta betydde, att i tidens fullbordan en försoning skulle ske, som skulle omfatta alla jordens folk och blifwa tillgänglig för alla. Altarets, wäggar bestodo af sittimträ, öfwerdraget med koppar och fyldt med jord. Jorden deruti afbildade den försonade werlden, på hwilken offret brinner, och sittim-trädet och kopparen Christi församling och nådesinrättningarne, som omsluta och sammanhålla den återlösta werlden, samt utgöra sjelfwa grunden till Guds werldsregering i nådens tid. Att altaret stod framför helgedomens ingång betecknade, att ingen kan nalkas närmare till Herran utan försoning och syndernas förlåtelse. Här skulle all synd försonas, ja Syndens wäsende skulle dödas och själen inwigas till Herrans tjenst.
2. Horn skall du göra på alla fyra hörnen, och du skall öfwerdraga det med koppar.
Grt. Horn skall du göra på alla fyra hörnen. Af samma stycke (som altaret) skola hornen wara; och du skall öfwerdraga [et]c.
Dessa horn eller upphöjningar i hörnen woro icke blott prydnader, utan de hade en wigtig betydelse. Dessa horn skulle bestänkas med blod af syndaoffren, cap. 29: 12, och de som wille rädda sig wid altaret, omfattade dess horn, 1 Kon. 1: 50. Horn är en bild af kraft, (ett af djurens förswarswapen). Men i Hebreiskan betyder samma ord både stråle och horn. Dessa horn woro derföre en bild af ljus, makt och härlighet. Genom försoningen blifwer själen och hela de trognas församling begåfwad med ljus, kraft och härlighet; den sträcker sig mot höjden, den kommer närmare till Gud och nalkas Herrans klarhet, likasom dessa horn eller strålar af altaret gingo solens strålar till mötes.
3. Gör ock askokäril, skoflar, bäcken, gafflar, kolpannor: allt det dertill hörer skall du göra af koppar.
I askokärilen uppsamlades askan af de förbrända offerdjuren.
4 Du skall ock göra ett galler, såsom ett nät af koppar, och fyra kopparringar på dess fyra hörn.
5. Du skall ock göra det ifrån nedan uppåt kring om altaret, så att gallret räcker midt uppå altaret.
Grt.: Du skall sätta det under omgången på altaret, nedanom den. På halfwa höjden af altaret war således en list eller smal bänk, hwarpå den offrande kunde stå, och under denna list skulle gallret räcka ifrån marken till yttre kanten, så att altarwäggen deraf på alla sidor war skyddad; det kan anses såsom en bild af Guds skyddande wård om sin kyrka och församling.
6. Och skall du göra stänger till altaret af furuträ, öfwerdragna med koppar.
7. Och skall du stinga stängerna in i ringarna, så att stängerna äro på båda sidor af altaret, der man må bära det med.
8. Och skall du så göra det af bräder, att det blifwer ihåligt, såsom dig på berget wist är.
9. Du skall ock göra en gård till tabernaklet; en bonad af hwitt twinnadt silke, på den ena sidan hundrade alnar lång söderut:* *2 Mos. 38: 9.
Denna plats, hundrade alnar lång och femtio alnar bred, kallades förgården, och deruti stod tabernaklet, så att westra sidan af förgården gick jemnt med tabernaklets westra ända, och bränneofferaltaret frammanför ingången till höger, och till wenster det twättekar af koppar, som omtalas i cap. 30: 18—21.
10. Och tjugu stolpar på tjugu kopparfötter; och deras knappar med deras gjordar af silfwer.
11. Sammalunda ock norr uppå en bonad, hundrade alnar lång; tjugu stolpar på tjugu kopparfötter, och deras knappar med deras hjordar af silfwer.
12. Men westerut öfwer gårdens bredd Skall wara en bonad, femtio alnar lång; tio stolpar på tio fötter.
13. Österut öfwer gårdens bredd skall wara femtio alnar.
14. Så att bonaden hafwer på ena sidan femton alnar; dertill tre stolpar på tre fötter:
15. Och femton alnar på den andra sidan; dertill tre stolpar på tre fötter.
På östra sidan war också förgårdens ingång. Denna öppning eller port war tjugu alnar bred, och således war bonaden af förgården på hwardera sidan om ingången femton alnar.
16. Men i gårdens ingång skall wara ett kläde, tjugu alnar bredt, stickadt med gult silke, skarlakan, rosenrödt och hwitt twinnadt silke; dertill fyra stolpar på deras fyra fötter.
Detta förhänge war alltså dörren för ingången i förgården, och det war wirkadt på samma sätt som tabernaklets tapeter och af samma färger.
_181.jpg&oldid=342742){kind=link}