| Tabernaklet upprättas. | 2 Mose Bok. | Cap. 40. | 199 |
det in i arken,* och satte stängerna på arken och satte nådastolen ofwan på arken. *Ebr. 9: 4.
Wittnesbördet, d. ä. Lagens taflor.
21. Och bar arken in i tabernaklet, och hängde förlåten för wittnesbördets ark, såsom HERren honom budit hade.* *2 Mos. 35: 11.
22. Och satte bordet in uti wittnesbördets tabernakel på den sidan i tabernaklet norr ut, utanför förlåten.
23. Och gjorde bröd redo deruppå för HERran; såsom HERren honom budit hade.
24. Och satte desslikes ljusstaken der in twärt öfwer från bordet, på den sidan i tabernaklet söderut.* *2 Mos. 35: 31.
25. Och lät komma lamporna deruppå för HERran, som HERren honom budit hade.
26. Och satte gyldene altaret der in för förlåten.
27. Och rökte deruppå med godt rökwerk, såsom HERren honom budit hade.
28. Och hängde klädet in i dörren af tabernaklet.
29. Men brännorrers-altaret satte han för dörren af wittnesbördets tabernakel och offrade deruppå bränneoffer och spisoffer, såsom HERren, honom budit hade.
30. Och twättekaret satte han emellan wittnesbördets tabernakel och altaret, och lät watten der in till att twå sig med.
31. Och Mose, Aaron och hans söner twådde deras händer och fötter derutur.* *2 Mos. 30: 19.
32. Förty de måste twå sig, när de gingo in uti wittnesbördets tabernakel eller framträdde till altaret, såsom HERren dem budit hade.
33. Och gjorde han gården redo kring om tabernaklet och omkring altaret, och hängde klädet i ingången på gården. Och allt så fullkomnade Mose det hela werket.
34. Och så öfwertäckte en molnsky wittnesbördets tabernakel: och HERrans härlighet uppfyllde tabernaklet.* *4 Mos. 9: 15. 1 Kon. 8: 10.
Molnskyn, som hade ledsagat Israeliterna, betäckte tabernaklet, och Herrans härlighet uppfyllde det på ett mera majestätiskt sätt än tillförene. Nu uppfyller Gud det löfte Han gifwit, cap. 25: 8, och låter se, att Han är försonad, då Han nu will hafwa sin boning i sin församling.
Så snart en menniskas hjerta gifwer rum åt Guds Ande och låter bereda och inwiga sig till Hans tempel, så blifwer det uppfylldt af Guds härlighet; fastän denna härlighet ät till största delen förborgad, för menniskans swaghets skull; men en gång skall den blifwa uppenbar. Col. 3: 3, 4. Någon gång få trogna hjertan erfara och förnimma liksom en klar skymt af den himmelska härligheten med en outsäglig ljuflig försmak af saligheten och den ewiga gemenskapen med Gud.
35. Och Mose kunde icke gå in uti wittnesbördets tabernakel, så länge som molnskyn blef deröfwer: och HERrans härlighet uppfyllde tabernaklet.
36. Och när molnskyn gaf sig upp ifrån tabernaklet, så foro Israels barn, så ofta som de reste.
37. När molnskyn icke gaf sig upp, då foro de icke, allt intill den dagen han sig uppgaf.
38. Förty HERrans molnsky war om dagen öfwer tabernaklet, och om natten war eld derinne,* för hela Israels hus ögon, så länge de reste. *2 Mos. 13: 21. 4 Mos. 14: 14. 5 Mos. 1: 33. Neh. 9: 19. Ps. 78: 14. Ps. 105: 39. 1 Cor. 4: 6.
I alla pånyttfödda hjertan brinner nådens eld, för att förskingra syndens och okunnighetens mörker, gifwa dem wärma och wederqwickelse i den kalla, känslolösa werlden och ledsaga dem på den rätta wägen. Af Herrans molnsky äro de dagligen betäckte och beskyddade, och hemta derifrån beständig wälsignelse, hugswalelse samt andliga gåfwor och krafter, Es. 4: 6.
_209.jpg&oldid=342825){kind=link}