Fjerde Boken Mose.
Inledning.
Det latinska ordet Numeri betyder tal, räknetal, och denna bok kallas så, emedan den innehåller uppteckningar och räkningar öfwer folket, Leviterna, de förstfödda, och öfwer Israeliternas läger och wandringställen. Denna bok omfattar en tid af trettioåtta år och nio månader. Den innehåller de wigtigaste händelser, som Israels folk genomlefde efter uppbrottet från Sinai berg, till dess de wandrade in i Moabiternas land, samt åtskilliga lagar och stadgar, som Herren tillade till dem, som förut blifwit gifna. Boken börjar med Herrans tal till Mose på första dagen af andra månaden i andra året, efter utgången ur Egypten, således tretton månader efter utwandringen, och fortsätter berättelsen till den första dagen af elfte månaden i det fyrtionde året. De märkwärdigaste historiska delarne äro: 1:o Förberedelserna till den widare wandringen genom öknen, cap. 1–10: 10. 2:o Uppbrottet från Sinai och wandringen till Kades Barnea på gränsen af Canaans land, cap. 10: 11 till cap. 19; och 3:o Återtåget derifrån till återkomsten dit trettiosju år senare, cap. 20–36.
Det wigtigaste i denna bok är för oss folkets pröfningar och många syndafall och de straffdomar och bud, som Gud derpå lät följa, men isynnerhet Guds underbara ledning och många wälgärningar mot detta folk, samt Hans omhuldande hägn och wård, oaktadt folkets synder och otrohet. Hela boken bidrager mycket att framställa och bekräfta Skriftens lära om Guds helighet, rättfärdighet, sanning, godhet och barmhärtighet i motsats mot menniskans otro, trotsighet, otacksamhet och lydnad.
1. Capitel.
Tolf Israels slägter täljas, Levi ej.Och HERren talade med Mose i Sinai öken, uti wittnesbördets tabernakel, på första dagen i den andra månaden i det andra året, sedan de woro gångne utur Egypti land, och sade:
Den andra månaden kallas Sif.
2. Tager en summa af hela Israels barns menighet, efter deras slägter och deras fäders hus och namn, allt det som mankön är, från hufwud till hufwud.* *2 Mos. 30: 12. 4 Mos. 26: 2.
Detta räknande behöfedes icke på det Gud skulle få weta folkets antal, utan 1:o på det folket skulle få weta antalet af det wapenföra manskapet; 2:o blefwo deras slägtregister derigenom bragta i ordning, hwilket war nödwändigt, på det wår Frälsares stamtafla skulle kunna en gång med klarhet och bestämdhet framläggas, och 3:o blef Guds allsmäktiga och kärleksfulla omsorg om den stora folkmängden i öknen desto tydligare. Denna räkning war en mönstring af Herrans här, för att inrätta ett ordnadt läger, 2 Mos. 38: 26, en räkning ock, hwarpå skatten till helgedomen skulle grundas. Befallningen v. 1–4 utföres v. 17–46, der summan af det wapenföra manskapet i alla tolf stammarne uppgifwes till 603,550, utom Leviterna. Qwinnor barn, främlingar och gamla männer upptagas ej i räkningen.
3. Ifrån tjugu år och derutöfwer, allt det som duger till att draga i här i Israel. Och I skolen tälja dem efter deras härar, du och Aaron.
4. Och skola till eder af hwarje slägt en höfwitsman öfwer hans faders hus.
5. Desse äro namnen af de höfwitsmän, som med eder stå skola. Af Ruben: Elizur, Sedeurs son.
6. Af Simeon: Selumiel, Zuri Sadai son.
7. Af Juda: Nahesson, Amminadabs son.
8. Af Isaschar: Nethaneel, Zuars son.
9. Af Zebulon: Eliab, Helons son.
10. Af Josephs barn: af Ephraim, Elisama, Ammihuds son. Af Manasse: Gamliel, Pedahzurs son.
11. Af Benjamin: Abidan, Gideoni son.
_263.jpg&oldid=342943){kind=link}