| Sihon och Og slagna. | 4 Mose Bok. | Cap. 21, 22. | 297 |
Israel kunde således icke intränga i Ammoniternas land. Detta hade ock warit emot Guds wilja, 5 Mos. 2: 19. Hade Sihon bifallit Israels begäran, så hade han blifwit skonad, och endast ett fredligt tåg hade skett genom hans land. Men måttet af Amoreernas ondska war nu uppfyldt, stunden för deras hemsökelse war kommen, 1 Mos. 15: 16; derföre blefwo detta folk och deras konung förblindade, och deras motstånd påskyndade deras undergång. Moabiterna gjorde samma wägran, men de woro ännu icke mogna till samma straff, som de Amoreer. Gud wille ännu längre hafwa tålamod med Moab. Orsaken hwarföre icke samma synd hos hwar och en menniska medförer samma syndastraff här i tiden eller en lika hastig straffdom, ligger uti syndarnes olika mognad i det onda. Samma slags synd kan hos den ena menniskan ligga djupare ned i syndamåttet, hos en annan kan den ligga öfwerst på rågan, så att blott den synden fattades, för att låta måttet flyta öfwer, hwarigenom straffdomen skulle framkallas.
25. Alltså tog Israel alla dessa städerna, och bodde i alla de Amoreers städer, i Hesbon och alla hans döttrar.
Hasbons döttrar betyder de mindre städer och byar omkring Hesbon, som war modren eller hufwudstaden.
26. Ty staden Hesbon hörde Sihon, Amoreers konung, till; och han hade tillförene stridt med de Moabiters konung och wunnit honom af alla hans land allt intill Amon.
27. Deraf säger man i ordspråket: Kommer till Hesbon, att man bygger och upprättar den staden Sihon.
Kommer till Hesbon, att man upprättar och uppbygger Sihons stad, war ett ordspråk, hwarmed Sihons seger öfwer Moab fordom hade blifwit firad; men Amoreernas segerfröjd war icke så lång, ty nu blefwo de af Israel besegrade och utrotade.
28. Ty en eld är utgången af Hesbon, en låge af den staden Sihon; han hafwer uppfrätit Ar, de Moabiters, och de der bo i de höjder Arnon.* *Jer. 48: 45, 46.
29. We dig Moab; du Chemos* folk är förgånget. Man hafwer hans söner slagit på flykten och fört hans döttrar fångna till Sihon, de Amoreers konung. *1 Kon. 11: 7, 33.
Chemos war namnet på Moabiternas förnämsta afgud. I Amoreernas segersång framhålles här Chemos såsom en öfwerwunnen gud, som öfwergifwit sitt folk, sina söner och döttrar i Sihons händer, emedan han icke kunde förswara dem.
30. Deras härlighet är worden om intet ifrån Hesbon intill Dibon; hon är förstörd allt intill Nopha, hwilken räcker allt intill Medeba.
Med v. 29 slutar det, som anföres ur Amoreernas gamla segersång, som innehålles i v. 27—29. Orden anföras af Mose, för att wisa, att detta land, som Israel nu intog, icke mera tillhörde Moab, utan Amoreerna. Det bewisas alltså härmed, att Israel icke gjorde någon inkräktning i Moabs land. Dessa ord woro wigtiga till bestämmande af gränsen mellan Israels och Moabs område i alla tider, så länge dessa folk bodde jemte hwarandra.
31. Så bodde Israel uti de Amoreers land.
32. Och Mose sände ut spejare till Jaeser, och de wunno dess döttrar, och togo de Amoreer in, som deruti woro:
33. Och wände om och drogo upp åt den wägen till Basan. Då drog Og, konungen i Basan, ut emot dem med allt sitt folk, till att strida i Edrei.* *5 Mos. 3: 1; cap. 29: 7.
34. Och HERren sade till Mose: Frukta dig intet för honom; ty jag hafwer gifwit honom i din hand med land och folk: och du skall göra med honom,* såsom du med Sihon, de Amoreers konung, gjort hafwer, hwilken i Hesbon bodde. *Ps. 135: 10, 11.
35. Och de slogo honom och hans söner och allt hans folk, till dess att ingen war igen; och togo det landet in.
Här wann Israel den ena segren efter den andra, ty nu war Herren med dem; och det synes tydligt, att åtminstone en del af folket kämpade i tron på Israels Gud.
22. Capitel.
Balaks budskap. Bileams swar, resa, åsna, tal.Sedan foro Israels barn ut och lägrade sig i Moabs mark wid Jordan in mot Jericho.
2. Och då Balak, Zipors son såg allt det Israel gjort hade de Amoreer:
3. Och att de Moabiter mycket fruktade för det folket, som så mycket war; och att de Moabiter grufwade sig för Israels barn:
4. Då sade de Moabiter till de äldsta af de Midianiter: Nu warder denna hopen uppgnagandes allt det omkring oss är, såsom en oxe uppfräter gräset på marken. Och war Balak, Zipors son, den tiden de Moabiters konung.
5. Och han sände ut bud till Bileam,* Beors son, den en spåman war; han bodde wid elfwen i hans folks barns
_307.jpg&oldid=343032){kind=link}