Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 362.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
352 Blod förbjudes. Deuteronomion. Cap. 12, 13.

öfwergifwer Leviten,* sålänge du lefwer på jorden. *5 Mos. 14: 27.

20. När nu HERren din Gud warder förwidgande dina landsändar, såsom Han dig sagt hafwer,* och du säger: Jag will äta kött, efter din själ lyster äta kött, så ät kött efter all din själs begärelse. *1 Mos. 28: 14. 5 Mos. 19: 8.

21. Är rummet långt ifrån dig, som HERren din Gud utwalt hafwer, att Han der will låta bo sitt namn, så slagta af ditt fä eller får, som HERren dig gifwit hafwer, såsom jag dig budit hafwer, och ät det i dina portar efter all din själs begärelse.

Är rummet långt ifrån dig, d. w. s. är du långt skild ifrån det rum [et]c.

22. Såsom man äter en rå eller en hjort, må du äta det: både rena och orena måga lika wäl äta det.

23. Allenast wakta, att du icke äter blodet:* ty blodet är själen, derföre skall du icke äta själen med köttet:† *3 Mos. 7: 26. †cap. 17: 11.

24. Utan skall gjuta det på jorden såsom watten.

25. Och skall fördenskull icke äta det, att dig må wäl gå och dina barn efter dig, deraf att du gjort hafwer det som rätt är för HERran.

26. Men när du helgar något det ditt är, eller lofwar, så skall du taga det och bära till det rum, som HERren utwalt hafwer:

27. Och göra ditt bränneoffer med kött och blod på HERrans din Guds altare: blodet af ditt offer skall du gjuta på HERrans din Guds altare, och äta köttet.

28. Se till, och hör alla dessa orden, som jag bjuder dig; på det dig må wäl gå och dina barn efter dig till ewig tid, deraf att du gjort hafwer det rätt är och HERranom dinom Gud behagligt.

29. När HERren din Gud utrotar hedningarna för dig, der du inkommer till att intaga dem, och du dem intagit hafwer och bor i deras land:

30. Så tag dig wara, att du icke faller i snaran efter dem, sedan de fördrifne äro för dig; och att du icke söker efter deras gudar, och säger: Såsom detta folk hafwer tjent deras gudar, så will jag ock göra.* *5 Mos. 18: 9. Jos. 23: 7. Ps. 106: 35, 36.

31. Du skall icke således göra HERranom dinom Gud: förty de hafwa gjort sinom gudom allt det HERran stygges wid, och det Han hatar: ty de hafwa ock uppbränt i eld sina söner och döttrar till sina gudar.

32. Allt det jag bjuder eder, det skolen I hålla, så att I gören derefter. I skolen intet lägga dertill, och intet taga derifrån.* *5 Mos. 4: 2. Jos. 1: 7. Ords. 30: 6. Uppb. 22: 18, 19.

13. Capitel.

Falske propheters, förförares, förfördas straff.

Om en prophet eller drömmare uppkommer ibland eder, och han gifwer dig ett tecken eller under:

2. Och det tecken eller under sker, der han dig af sade, och säger: Låt oss wandra efter andra gudar, de som I icke kännen; och tjenom dem:

3. Så skall du icke höra den prophetens eller drömmarens ord; ty HERren din Gud försöker eder, att Han må förfara, om I af allt hjerta och af all själ älsken HERran eder Gud.

Med drömmare menas en som föregifwer, att han genom drömmar får gudomliga uppenbarelser. Om någon föregaf sig hafwa uppenbarelser, och det han förkunnade war stridande mot Guds ord, som blifwit Israel meddeladt, så skulle de icke tro en sådan person, äfwen om han gjorde underwerk. Mose förutsäger här, att detta skulle ske, och att Herren skulle tillåta sådana falska under för att pröfwa sitt folks tro. Falska under kunna wara antingen skenbara eller werkliga. Skenbara äro de då, när de bero på en sådan kunskap om naturens förborgade krafter, som folket icke känner eller kan begripa; werkliga äro de då, när de ske genom tillhjelp af satans makt. Äfwen i Nya Testamentet förutsäges, att sådana falska under skola ske i den antichristiska tiden. Falske propheter skola göra stora tecken och under, Matth. 24: 24. Om syndens menniska säges, 2 Thess. 2, att hans tillkommelse sker efter satans werkan med alla lögnaktiga krafter och tecken och under, och med att förförelse till orättfärdighet ibland dem, som förtappade warda; derföre, att de icke anammade kärleken till sanningen, att de måtte salige wordet. Fördenskull skall Gud sända dem kraftig willfarelse, så att de skola tro lögnen: på det de skola alla dömde warda, som icke hafwa trott