Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 369.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
Konungalag. 5 Mose Bok. Cap. 17, 18. 359

öfwer dig för konung: du kan icke sätta en främmande öfwer dig, den icke din broder är.

Gud befaller icke, att Israel skulle wälja en konung: ty Han sjelf wille wara Israels Konung. Men Gud förutsäger, att folket framdeles skulle begära en konung, ehuru mot Hans wilja, och derföre gifwas här föreskrifter, som folket och konungen då skulle iakttaga.

16. Allenast att han icke håller många hästar, och förer folket åter in i Egypten för de många hästars skull; efter HERren eder sagt hafwer, att I icke mer genom den wägen komma skolen.

Hwarken till ståt skulle konungen hålla många själar, emedan de woro en onödig börda för landet; ej heller till krig, emedan det wore att sätta kött sig till arm och wisa med sitt hjerta ifrån Herran, enär Israels folk stod under Herrans särskilda beskydd.

17. Han skall ock icke taga sig många hustrur, att hans hjerta warder icke afwändt: och skall ej heller mycket silfwer eller guld församla.

De hedniska konungarnes exempel kunde lätt förleda Israels konungar att göra på samma sätt; derföre warnar Herren för denna farliga snara. Se 1 Kon. 11: 1–11.

18. Och när han nu sittande warder på sitt rikes stol, skall han taga denna andra lagen af presterna, Leviterna, och låta den skrifwa uti en bok:

Konungen skulle hafwa en egen afskrift af lagen, för att så mycket lättare kunna forska deruti och lefwa derefter; ty i konungens hjerta och tankar måste framför allt Herrans lag wara skrifwen och den högste Konungens bud alltid swäfwa för hans ögon.

19. Hon skall wara när honom, och han skall deruti läsa i alla sina lifsdagar; på det att han skall lära frukta HERran sin Gud, att han håller alla denna lagens ord och dessa rätter, att han gör derefter:* *Jos. 1: 7, 8.

20. Han skall icke förhäfwa sitt hjerta utöfwer sina bröder; och skall icke wisa ifrån budet, hwarken på den högra sidan eller på den wenstra: på det han skall förlänga sina dagar i sitt regemente; han och hans barn i Israel.

18. Capitel.

Prestarätt. Spådom. Den store Propheten, de falske.

Presterna, Leviterna och hela Levi slägt skola ingen lott eller arf hafwa med Israel: HERrans offer och Hans arfwedel skola de äta.* *4 Mos. 18: 20. 5 Mos. 10: 9; cap. 12: 12; cap. 14: 27, 29. 1 Cor. 9: 13.

2. Derföre skola de intet arf hafwa ibland deras bröder: ty HERren är deras arf, såsom Han dem sagt hafwer.

3. Och detta skall wara presternas rättighet af folket och af dem, som offra, ehwad det är fä eller får, att man skall gifwa presten bogen och båda kindbenen och wåmben;

4. Och förstlingen af ditt korn och din must och din olja; och förstlingen af bina fårs klippning.

5. Förty HERren din Gud hafwer utwalt honom utur alla dina slägter, att han stå skall i tjensten i HERrans namn; han och hans söner ewärdeligen.

6. Om en Levit kommer utaf någon dina städer eller eljest af hela Israel, der han en gäst är, och kommer af all hans själs begärelse till det rum, som HERren utwalt hafwer;

7. Att han will tjena i HERrans sin Guds namn, såsom alle hans bröder Leviterna, som der stå för HERran:

8. De skola få lika del till att äta, förutan det han hafwer af sina fäders sålda gods.

9. När du kommer uti landet, som HERren din Gud dig gifwande warder, så skall du icke lära göra det folkets styggelser:* *3 Mos. 18: 26. 5 Mos. 12: 31, 32.

10. Att ingen ibland dig warder funnen, som sin son eller dotter låter gå igenom eld, eller den som är en spåman, eller en dagwäljare, eller den som på fåglalåt aktar, eller trollkarl;* *3 Mos. 18: 21; cap. 19: 31; cap. 20: 27. 1 Sam. 28: 7, [et]c.

Se 3 Mos. 18: 21.

11. Eller beswärjare, eller en swartkonstig, eller en tecknatydare, eller den der någon död frågar.* *Es. 8: 19.

Ibland hedningarna brukas ännu allahanda mörka konster, för att derigenom utröna hemligheter, bota sjukdomar, åstadkomma lycka, förutsäga tillkommande ting m. m. Sådana konster bestodo uti att gifwa akt på himlakropparnes ställning, molnens beskaffenhet, fåglars flygt och läten, ormars rörelser, offerdjurs inelfwor, eller beswärjning af döda, som man trodde sig kunna se och rådfråga m. m. Allt sådant är i Herrans lag på det strängaste förbjudet, antingen det