| 440 | Juda seger öfwer Canaan. | Domare Boken. | Cap. 1. |
händer och fötter hemtade upp under mitt bord: såsom jag nu hafwer, så hafwer Gud wedergällt mig. Och de förde honom till Jerusalem; der blef han död.
Dessa små stamkonungar, som AdoniBesek öfwerwunnit, blefwo icke blott stympade, utan ock förödmjukade med beständig fångenskap, och måste såsom hundar tigga om smulor från segrarens bord. (Jfr Luc. 16: 21).
8. Men Juda barn stridde emot Jerusalem, och wunno det, och sloga det med swärdsegg, och brände staden upp.
Jerusalem blef dock icke helt och hållet uppbrändt och förstördt. Jerusalem synes flera gånger hafwa blifwit intaget och beboddes wissa tider af Benjamin och Jebusiterna samtidigt, och sedan af Jebusiterna allena intill Davids tid. Se. v. 21; cap. 19: 11.
9. Sedan drogo Juda barn neder till att strida emot de Cananeer, som bodde på bergen och söderut och i dalarna.
10. Och Juda drog emot de Cananeer, som bodde i Hebron;* men Hebron hette i förtiden Kirjath Arba, och slog Sesai och Ahiman och Thalmai.† *Jos. 10: 36; cap. 11: 21; †cap. 15: 14.
Här återupptages det som berättas Jos. 15: 14, för att wisa, hwarföre de öfriga stammarne hade fullt förtroende till Juda stam, såsom den främsta i striden.
11. Och drog dädan emot Debirs inbyggare; men Debir hette i förtiden Kirjath Sepher.* *Jos. 15: 15.
12. Och Caleb sade: Den som Kirjath Sepher slår och winner, honom will jag gifwa min dotter Achsa till hustru.* *Jos. 15: 16.
13. Då wann det Athniel, Kenas son, Calebs yngsta broders och han gaf honom sin dotter Achsa till hustru.
14. Och det begaf sig, då hon indrog, wardt henne rådet, att hon skulle begära en åker af sin fader; och hon gaf sig ifrån åsnan:* då sade Caleb till henne: Hwad är dig? *Jos. 15: 18.
15. Hon sade: Gif mig en wälsignelse: ty du hafwer gifwit mig ett söderland; gif mog ock ett, som watten hafwer: då gaf han henne ett, som watten hade ofwan och nedan.
16. Och de Keniters barn, Mose swågers,* drogo upp utur Palmastaden† med Juda barn uti Juda öken, som ligger sunnan för den staden Arad: och gingo till och bodde ibland folket. *2 Mos. 18: 1. 4 Mos. 10: 29; cap. 24: 21. Dom. 4: 11. 1 Sam. 15: 6. †5 Mos. 34: 3.
Hobab, Mose swåger, son af Jethro, som äfwen hade namnet Hobab, hwilket war ett ärenamn, hade med sitt folk åtföljt Israel, och bosatt sig i den sköna palmtrakten wid Jericho, 5 Mos. 34: 3. Man kallade dem nu (Cap. 4: 11, 17) och äfwen på sednare tid (1 Sam. 15: 6) Keniter, efter det folk, från hwilket Hobab hade sin härkomst. De öfriga Keniterna bodde långt i söder och blefwo utrotade. Jericho förde namnet palmstaden, emedan den låg i en trakt rik på palmer. Staden Arad låg 3 mil söder om Hebron.
17. Och Juda drog åstad med hans broder Simeon, och slogo de Canaaneer i Zephat, och gåfwo honom till spillo, och kallade staden Horma.
Se 4 Mos. 21: 3.
18. Dertill wann Juda Gaza med dess tillhöring och Askelon med dess tillhöring och Ekron med dess tillhöring.
Dessa woro tre mäktiga städer, som tillhör Philisteerna, som tillfallit Juda stam; men då inwånarne icke blefwo utrotade, så intogo de snart åter dessa städer.
19. Och HERren war med Juda, så att han intog berget: förty han kunde icke intaga dem, som i dalarna bodde, derföre att de hade jernwagnar.* *Jos. 17: 16, 18.
20. Och de gåfwo Caleb Hebron, såsom Mose sagt hade:* och han fördref derut de tre Enaks söner. *4 Mos. 14: 24. Jos. 14: 13; cap. 15: 13.
Detta skedde i Josua tid, men nämnes här åter för att gifwa en fullständigare öfwersigt af landets intagande.
21. Men BenJamins barn fördrefwo icke de Jebuseer, som bodde i Jerusalem; utan de Jebuseer bodde när BenJamins barn i Jerusalem allt intill denna dag.* *Jos. 15: 63; cap. 18: 28. 2 Sam. 5: 6, 7.
Juda och Benjamin, som fingo hwar sin del af Jerusalem, kunde icke utdrifwa Jebusiterna, utan bodde tillsammans med dem.
22. Sammalunda drogo ock Josephs barn upp till BethEl: och HERren war med dem.
23. Och Josephs hus bespejade BethEl, det tillförene hette Lus.* *1 Mos. 28: 19.
24. Och spejarne fingo se en man gå utur staden, och sade till honom: Wisa oss, huru wi skola komma in i staden, så wilja wi göra barmhertighet med dig.
25. Och när han hade wist dem, hwar de skulle komma in, slogo de staden med
_450.jpg&oldid=343379){kind=link}