| 450 | Baals altare förstördt. | Domare Boken. | Cap. 6. |
se mitt ansigte; förty ingen menniska, som mig ser, kan lefwa.
23. Men HERren sade till honom: Frid ware med dig; frukta dig intet, du skall icke dö.
Herrans Engel war förswunnen, så att Gideon icke nu kunde se honom, sedan han uppenbarat så mycket af sin härlighet; men han talar ännu till Gideon med samma röst som förut.
24. Då byggde Gideon dersammastädes HERranom ett altare, och kallade det: fridens HERre: det står der ännu på denna dag i Ophra de Esriters faders.
Detta altare byggdes sedermera; men saken berättas här för sammanhangets skull. Det uppbyggdes till Herrans ära, som frid gifwer genom seger öfwer fienderna, och inwigdes åt Fridens Herre. Då Herrans Engel widrörde hälleberget med stafwen, och eld förtärde offret, så war Han sjelf offerprest och uppenbarade derigenom redan då sitt öfwerstepresterliga embete.
25. Och i den samma natten sade HERren till honom: Tag en stut ibland oxarna, som din fader tillhöra, och en annan stut, som sju år gammal är, och slå sönder Baals altare, som är din faders, och hugg bort den lunden, som der när står:
Nu kände Gideon Herrans röst, och ingen betänklighet kunde afhålla honom ifrån att lyda.
26. Och bygg HERranom din Gud ett altare öfwerst på detta hälleberg, och red det till; och tag den andra stuten, och offra ett bränneoffer med weden af lunden, som du borthuggit hafwer.
Blott en stut offrades, nemligen den andre i ordningen, hwilken måhända stod bestämd för att offras åt Baal. Lunden war här såsom annorstädes en afgudabild, måhända en i jorden upprest stång eller trädstam, som skulle föreställa den lifgifwande eller alstrande kraften i naturen, eller ett konstgjordt träd, se 5 Mos. 7: 5. En sådan stång bekransades med blommor wid afgudafesterna. Detsamma brukas ännu i hedniska länder. Maj-stången, som ännu brukas i wårt land, är en qwarlefwa af detta hedniska bruk, som äfwen här fordom war wanligt.
27. Då tog Gideon tio män utaf sina tjenare och gjorde, såsom HERren honom sagt hade: men han fruktade sig göra det om dagen för sin faders hus skull och för folkets skull i staden; utan om natten gjorde han det.
28. Då nu folket i staden stodo upp bittida om morgonen, si, då war Baals altare sönderslaget, och lunden der när afhuggen: och den andre stuten för ett bränneoffer lagd på det altaret, som uppbygdt war.
29. Och den ene sade till den andra: Ho hafwer detta gjort? Och då de sökte och frågade derefter, wardt sagdt: Gideon, Joas son, hafwer det gjort.
30. Då talade folket i staden till Joas: Få oss hit ut din son, han måste dö, derföre att han hafwer omkullslagit Baals altare och afhuggit lunden der när.
31. Men Joas sade till alla dem, som när honom stodo: Wiljen I lägga eder ut för Baal? wiljen I fria honom? Den som lägger sig ut för honom, han skall dö i denna morgon: är han gud, så hämne sig sjelf, att hans altare omkullslaget är.
32. Ifrån den dagen kallade man honom Jerub Baal,* och sade: Baal hämne sig sjelf, att hans altare omkullslaget är. *Dom. 7: 1.
Jerub Baal betyder: Baal döme, Baal försware sig sjelf. Gideons fader Joas hade såsom familjefader domaremakt i denna sak, och han hade fått trosmod genom sin sons djerfhet. Han yttrar här den förståndiga tanken, att om Baal är Gud, så må han sjelf hämnas; är han icke Gud, så förtjenar han icke, att någon förswarar honom.
33. Då församlade sig tillhopa de Midianiter och Amalekiter och de österländningar, och drogo öfwer och lägrade sig i den dalen Jisreel.
34. Så iklädde HERrans Ande Gideon, och han lät blåsa i basuner, och kallade Abieser, att de skulle följa honom.
Herrans Ande iklädde Gideon kraft och mod såsom en hjelte kläder sig i sin rustning.
35. Och sände bådskap i hela Manasse och kallade dem, att de skulle ock följa honom: han sände ock bådskap till Asser och Sebulon och Naphthali; de kommo upp emot honom.
36. Och Gideon sade till Gud: Will du frälsa Israel igenom min hand, såsom du sagt hafwer;
I bön talade Gideon med Gud, och Gud bönhörde honom.
37. Så will jag lägga ett skinn med ullen ut på logen: om daggen lägger sig allenast på skinnet, och all marken är torr, så kan jag märka, att du will frälsa Israel igenom min band, såsom du sagt hafwer.
38. Och det skedde så. Och då han den andra morgonen bittida uppstod,
_460.jpg&oldid=343399){kind=link}