| AbiMelech blir konung. | Domare Boken. | Cap. 8, 9. | 455 |
werk och grunda sig på Hans ord. En menniska, som bär det christna namnet, kan således äfwen synas mycket from och likwäl i själ och hjerta wara helt och hållet fången i afgudadyrkan, fängslad i egna påfund och wandrande sin egen wäg. Förargelse betyder ¨fallsten, snara,' något som man stöter emot med fötterna och faller deröfwer. Gideons falska gudstjenst, som han troligen i wälmening inrättade, blef en orsak till affall och förderf både för hans eget husfolk och slägt och för hela Israels folk.
28. Alltså wordo de Midianiter förnedrade för Israels barn, och hofwo sitt hufwud icke mer upp: och landet war stilla* i fyratio år, så länge Gideon lefde. *Dom. 3: 11.
Här ådagalägges åter Guds stora barmhertighet och långmodighet. Oaktadt Gideon gjorde illa, då han införde en sådan egenmäktig gudstjenst, så tog Herren likwäl icke ifrån honom den förlänta hjeltekraften, icke heller följde straffet i hans tid.
29. Och JerubBaal, Joas son, gick bort och bodde i sitt hus.
30. Och Gideon hade sjuttio söner, som utaf hans länder komne woro; ty han hade många hustrur.
31. Och hans frilla, den han hade i Sichem, födde honom ock en son: hans namn kallade han AbiMelech.
Att Gideon hade många hustrur berättas här på samma sätt såsom om Salomo, för att wisa, att denna stora afwikelse från Herrans ursprungliga inrättning alltid medförer förderfliga följder. AbiMelech blef en orm bland Gideons barn.
32. Och Gideon, Joas son, blef död i god ålder, och wardt begrafwen i sin faders Joas graf i Ophra, de Esriters faders.
33. Då Gideon war död, wände Israels barn om, och bedrefwo hor efter Baalim, och gjorde BaalBerith* sig till en gud. *Dom. 9: 4.
BaalBerith, som betyder FörbundsBaal, antyder, att Israel nu sammanblandade Baals dyrkan med den sanne Gudens dyrkan, som med dem hade upprättat sin förbund. De förwandlade, så widt på dem ankom, den sanne Guden till en Baal. BaalBeriths dyrkan hade således utan twifwel likhet med Herrans dyrkan, men war likwäl ett afguderi, likasom i wår tid den wanliga döda, kalla christendomen är en hedendom, förgylld med christligt namn och med christliga bruk, under det både i hjertat och lefwernet många afgudar allmänt dyrkas.
34. Och Israels barn kommo icke HERran deras Gud ihåg, den dem frälsat hade ifrån alla deras fienders hand allt omkring.
35. Och de gjorde ingen barmhertighet med JerubBaals Gideons hus efter allt det goda, som han emot Israel gjort hade.
Då Israel glömde Herran, så war det icke underligt att de ide heller längre tänkte på den räddning, som Han genom Gideon låtit dem erfara.
9. Capitel.
AbiMelech dräper sjuttio bröder, blir konung, slår Sichem, dräpes.Men AbiMelech, JerubBaals son, gick bort till Sichem till sin moders bröder, och talade med dem och med hela slägten af hans moderfaders hus och sade:
2. Käre, taler för alla mäns öron i Sichem: Hwilket är eder bättre, att sjuttio män, alla JerubBaals barn, blifwa herrar öfwer eder, eller en man blifwer herre öfwer eder? Kommer ock dertill med ihåg, att jag är edert ben och kött.* *Dom. 8: 31.
AbiMelech inbillade sig, att folket skulle inrymma herrawälde öfwer sig åt Gideons söner, såsom de hade erbjudit det åt fadren.
3. Då talade hans moders bröder alla dessa orden om honom för alla mäns öron i Sichem: och deras hjerta bewektes efter AbiMelech: ty de tänkte, han är wår broder:
4. Och gåfwo honom sjuttio silfwerpenningar utur BaalBeriths hus: och AbiMelech legde sig dermed lösaktiga och lättfärdiga män, som honom följde efter.
Denne man talade till folket om frihet, såsom om han hade warit en folkets wän och älskat folkets frihet, men han tänkte icke på annat än egen ära, egen nytta, tyranni och mord. Det war för sig allena som han war angelägen om frihet; och de lösaktiga och lättfärdiga män, som han legde för penningar, tagna utur en tempelskatt, woro lika sinnade med honom.
5. Och han kom i sin faders hus i Ophra, och slog sina bröder, JerubBaals söner, sjuttio män, ihjäl på en sten: men Jotham, den yngste sonen JerubBaals, blef igen; ty han wardt undstungen.
Undstungen, undangömd.
6. Och sig församlade alle män af Sichem och hela Millo hus; och gingo till och gjorde AbiMelech till konung wid den höga eken,* som stod i Sichem. *Jos. 24: 26.
Millo war troligen en fästning. Till kröningen walde de ett gammalt berömdt heligt ställe, för att göra saken mera högtidlig.
7. Då detta war sagdt Jotham, gick han bort och stod öfwerst på Grisims
_465.jpg&oldid=343409){kind=link}