| 474 | Israels strid mot Benjamin. | Domare Boken. | Cap. 19, 20. |
med ben och med allt i tolf stycken, och sände till alla Israels landsändar.
Förstörd af den skändliga misshandlingen, hade den olyckliga qwinnan nedsjunkit död wid dörren, och nu will mannen hos Israels stammar wäcka deltagande och beswärja dem att hämnas denna illgerning och motarbeta den gränslösa lastbarheten; derföre sönderstyckade han liket, så att den mördade qwinnan liksom gick efter sin död i blodig gestalt och uppmanade alla rättsinniga Israeliter att hämnas både hennes död och den öfwerhandtagande lasten.
30. Alla de, som det sågo, sade: Sådant är aldrig skedt eller sedt, sedan Israels barn kommo utur Egypti land, intill denna dag: nu betänker eder häröfwer, och rådens wid, och säger till.
20. Capitel.
BenJamins seger, nederlag.Så drogo Israels barn ut och församlade sig ihop såsom en man, ifrån Dan allt intill BerSeba, och ifrån Gileads land intill HERran i Mizpa:* *Dom. 11: 11.
Mizpa låg på gränsen af Juda, icke långt ifrån Silo. Mizpa war ett heligt församlingsställe i Israel, och förbundets ark fördes nu före kriget från Silo till Mizpa.
2. Och gingo tillhopa utaf alla wrår, allt folk af alla Israels slägter i Guds menighet, fyrahundrade tusen män till fot, som swärd utdrogo.
Till det krig, som nu företogs, utgingo de öfriga Israels stammar endrägteligen. Utaf alla wrår, d. ä. hörnen, pelarne eller de förnämsta af alla Israels slägter.
3. Men Benjamins barn fingo höra, att Israels barn woro dragne upp till Mizpa, och Israels barn sade: Säger, huru det onda tillgånget är.
4. Då swarade Leviten, qwinnans man, som dräpen war, och sade: Jag kom till Gibea* i Benjamin med min frilla, till att blifwa der öfwer natten: *Os. 10: 9.
5. Då hofwo sig upp borgarena i Gibea emot mig, och belade mig i huset om natten, och wille slå mig ihjäl, och skämde min frilla, så att hon blef död.* *Dom. 19: 22, [et]c.
6. Så tog jag min frilla, och styckade henne, och sände det i alt Israels arfs mark: förty de hade gjort en slem ting och galenskap i Israel.
7. Si, nu ären I här alla Israels barn, rådens wid, hwad I skolen göra dertill.
8. Då reste sig allt folket upp såsom en man, och sade: Ingen gånge hem i sin hydda eller i sitt hus:
9. Utan det wilja wi nu göra emot Gibea: Låt oss kasta lott;
10. Och taga tio män af hundrade, och hundrade af tusende, och tusende af tio tusen af alla Israels slägter, att de besörja spisning för folket: att de måga komma och göra med Gibea Benjamins efter all deras galenskap, som de i Israel bedrifwit hafwa.
11. Så församlade sig till staden alla Israels män såsom en man, och förbundo sig.
12. Och Israels slägter sände några män till all Benjamins slägt, och läto säga dem: Hwad är det för en ond ting, som när eder skedd är?
13. Så får oss nu ut de män. Belials barn, i Gibea,* att wi måga dräpa dem, och låta det onda komma ifrån Israel. Men Benjamins barn wille icke lyda sina bröders Israels barns röst: *Os. 9: 9.
14. Utan församlade sig utur städerna intill Gibea, till att draga ut till strids emot Israels barn.
15. Och wordo på den dagen täljde BenJamins barn utur städerna sex och tjugu tusen män, som swärd utdrogo: förutan de borgare i Gibea, de woro täljde sju hundrade utwalda män.
16. Och ibland allt detta folket woro sjuhundrade utwalda män, som wensterhändte woro, och kunde med slungor drabba på ett hår, så att de icke felade.
17. Men de män af Israel förutan de af Benjamin wordo täljde fyrahundrade tusen män, som swärd förde och stridsamme män woro.
18. Israels barn stodo upp, och drogo upp till Guds hus, och frågade Gud och sade: Ho skall draga dit upp för oss till att begynna striden emot BenJamins barn? HERren sade: Juda skall begynna.
Guds hus, grt. Bethel, såsom v. 31. Bethel betyder Guds hus. Denna stad låg i Benjamins stam, Jos. 18: 22. I detta land woro de nu inryckta, och de hade fört förbundets ark och den öfwerste presten med sig, v. 27, 28.
19. Alltså stodo Israels barn om morgonen upp, och lägrade sig för Gibea.
_484.jpg&oldid=343439){kind=link}