Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 494.jpg

Den här sidan har korrekturlästs
484 Boas tager Ruth till hustru. Ruths Bok. Cap. 4.

hus; och blif ärlig hållen i Ephrata, och war namnkunnig i Bethlehem. *1 Mos. 30: 24, [et]c. †Cap. 29: 32, [et]c.

Denna lyckönskan gick rikligen i fullbordan, ty Boas blef en stamfader till David och Davids Son.

12. Och ditt hus ware såsom Perez* hus, hwilken Thamar födde Juda, utaf den säd, som HERren dig gifwande warder af denna qwinna. *1 Mos. 38: 29.

Bethlehemiterna härstammade från Perez, derföre tala de med wördnad om sin stamfader.

13. Så tog Boas Ruth, att hon wardt hans hustru: och när han låg när henne, gaf HERren henne, att hon wardt hafwande, och födde en son.

14. Då sade qwinnorna till Naemi: Lofwad ware HERren, som hafwer låtit dig icke fattas arfwinge i denna tiden, att hans namn må blifwa i Israel.

Genom hwarje ny nådebewisning få fromma menniskor ökade anledningar att lofwa och prisa Herrans namn. Den nyfödde sonen blef slägtens upprätthållare och en stamfader till wår Frälsare; ty han blef Davids farfader.

15. Han warder dig kommande till lif igen, och försörjande dig i din ålder: ty din sonhustru, som dig älskat hafwer, hafwer födt den dig bättre är än sju söner.* *1 Sam. 1: 8.

16. Och Naemi tog barnet, och lade det i sitt sköt, och wardt dess amma.

17. Och hennes grannhustrur gåfwo honom ett namn, och sade: Naemi är födt ett barn; och de kallade honom Obed; han är Isai fader, som är Davids fader.

Obed betyder: den tjenande. Föräldrarne synas med detta namn hafwa welat antyda, att de wille egna honom åt Herrans tjenst, och önskade, att han skulle tjena Herrans sak. Genom Obed war nu Mahlons slägt återupprättad.

18. Detta är Perez börd:* Perez födde Hezron. *1 Chrön. 2: 4.

Här upptages stamtaflan ifrån Perez, hwilken äfwen war född genom ett sådant slägtäktenskap.

19. Hezron födde Ram;* Ram födde Amminadab. *Matth. 1: 3.

20. Amminadab* födde Nahesson; Nahesson födde Salmon. *Luc. 3: 33.

21. Salmon födde Boas; Boas födde Obed.

22. Obed födde Isai; Isai födde David.

Om man ifrån de 480 åren, 1 Kon. 6: 1, afdrager de 40 åren, som Israeliterna woro i öknen, de 70 åren af Davids lifstid, 2 Sam. 5: 4, och de 4 första åren af Salomos regering, 1 Kon. 6: 1, så återstå från Israels intåg i Canaan till Davids födelse 366 år. Då Israel inkom i Canaan, lefde Salmon, ty han tog Rahab till äkta, Jos. 6: 25, Matth. 1: 5, och man ser, att i en så lång tidsrymd blott 4 slägtleder nämnas, nemligen Salmon, Boas, Obed och Isai, som för några synes otroligt, men Rahab kan hafwa warit ganska ung wid Canaans intagande af Israeliterna, och Boas kan hafwa warit sent född. Han tog Ruth till äkta i sin ålderdom, såsom man ser af Cap. 4: 10. Obed kan äfwen i sin ålderdom hafwa födt Isai. Isai war en af de äldsta män i Israel och David war hans yngsta son. 1 Sam. 17: 12–14.

Såsom en genom nåden helgad blodådra går nu allt ifrån Adam till Christus genom fyra årtusenden en stamtafla, som wisar wår Frälsares härkomst, och om det wore något adelskap att kunna uppräkna bestämda anor ända upp till menniskoslägtets första stamfader, så kan denna wärdighet med största klarhet bewisas tillhöra Davids Son. Men då wår Frälsare kallar sig menniskones son, så nämnes aldrig detta såsom något företräde, utan dermed uttryckes, att Han såsom en af wårt slägte, såsom den högste och förnämste, såsom den ende syndfria af Adams fallna barn, står för oss såsom Medlare och Försonare. Han är icke en för oss främmande ande, utan, ehuru Han såsom Gud är ett oändligt högre wäsende än wi, så är Han dock tillika en menniska såsom wi, och blodsförwandtskapen emellan Adam och Christus, emellan wår förste stamfader, i hwilken wi äro fallne, och den andre andliga stamfadren, i hwilken wi blifwit återupprättade, framlägges på åtskilliga ställen i Skriften, hwilka, då de samlas, utgöra ett sammanhängande helt.

Bland wår Frälsares stammödrar äro således tre hedniska qwinnor, nemligen Thamar, 1 Mos. 38, samt Rahab och Ruth, hwilka twå sednare genom sann tro blefwo införlifwade med Herrans folk och upptagna i Hans förbund. De utgöra liksom personliga lefwande profetior om hedningarnes upptagelse i Herrans förbund och deras införlifwande med det andliga Israel.

Ände på Ruths Bok.