| 498 | BethSemes plåga. | 1 Samuels Bok. | Cap. 6, 7. |
dagen HERranom bränneoffer och andra offer.
Fastän det icke war lofligt att offra annorstädes än wid Herrans helgedom, så ansåg dock folket i BethSemes, att de nu kunde offra på det stället, der Herrans ark war, emedan den war den yppersta delen af helgedomen. De offrade af glädje och tacksamhet och troligtwis med redligt bättringsuppsåt, då de nu sågo, huru härligt Gud hade bewisat sin makt emot deras fiender.
16. När nu de fem Philisteers förstar hade detta sett, foro de tillbaka igen på samma dagen till Ekron.
17. Och detta äro de gyldene ardsar, som de Philisteer offrade HERranom till skuldoffer: Asdod en, Gasa en, Askelon en, Gath en och Ekron en.
18. Och gyldene möss efter talet af alla de Philisteers städer under de fem förstar, både murade städer och byar: och intill det stora sorgrummet, der de läto HERrans ark uppå intill denna dag, på Josua den BethSemitens åker.
Afgudapresterna hade endast tillstyrkt att skicka fem gyldene bölder och fem gyldene möss, efter de fem förstarnes och hufwudstädernas antal, v. 4. Men emedan mössen öfwerallt gjort skada, så hade wäl sedan det beslut blifwit fattadt att öka antalet af denna plågans afbilder till lika antal med Philisteernas alla städer och byar. Det stora sorgrummet (AbelGedola) blef namnet på detta ställe, till minne af den stora sorg, som här förorsakades, v. 19. AbelGedola betyder: Stor sorg. Det war egentligen den stora stenen (v. 14), som fick detta namn. Arken qwarlemnades icke länge der, utan de sista orden böra öfwersättas: (de förde detta) till det stora sorgrummet (den stora stenen), som är ännu i dag på Josua den BethSemitens åker, och på hwilken de ställde Herrans ark.
19. Och somlige af de BethSemiter wordo slagne, derföre att de hade sett HERrans ark:* och han slog af folket femtio tusen och sjuttio män. Då jemrade sig folket, att HERren hade med så stor plåga slagit folket. *4 Mos. 4: 5, 20.
Folket i BethSemes och utan twifwel många andra, som samlade sig i myckenhet för att i straffbar nyfikenhet bese Herrans ark, twärtemot lagens uttryckliga förbud, blefwo för denna öfwerträdelse straffade; se 4 Mos. 4: 20. 2 Sam. 6: 7. 3 Mos. 16: 2. Först blefwo sjuttio män slagna, och då folket derigenom icke läto warna sig, så blefwo femtiotusen slagna: men ordet innebär icke nödwändigt, att de alla blefwo dödade, utan måhända blefwo somliga, hwilkas synd war mindre, blott slagna med någon plåga.
20. Och det folket i BethSemes sade: Ho kan blifwa ståndande för HERran, en sådan helig Gud? Och till hwem skall Han fara ifrån oss?
21. Och de sände budskap till de borgare af KirjathJearim, och läto säga dem: De Philisteer hafwa fört igen HERrans ark: kommer hit neder, och hemter honom upp till eder.
Så woro nu folket i BethSemes angelägne, att Herrans ark skulle föras ifrån dem, den största Herrans helgedom, som hade kunnat blifwa dem till den allrastörsta wälsignelse. På samma sätt bad folket i den stad, att Jesus sjelf skulle gå bort utur deras landsändar, ty de hade mistat några swinkreatur, men twå olyckliga menniskor hade blifwit helbregda gjorde. Matth. 8: 34. De orena djuren, som woro i lagen förbjudna, woro dem wigtigare än att de arma menniskorna hade blifwit helbregda gjorde, och dyrbarare än den store Propheten, som hade gjort detta under. Mellan båda händelserna war en tid af mer än tusen år, men detta sinnelag hos menniskorna har warit och är detsamma i alla tider och wisar sig nu allmänt i christenheten. I BethSemes kunde nu arken icke qwarblifwa, emedan det låg för nära Philisteernas land, och till Silo skulle den icke återföras, emedan Herren nu genom denna olycka wisat, att han icke wille hafwa sin helgedom der. KirjathJearim, som betyder Skogsstaden och som låg i Juda stam, blef nu den ort, dit arken fördes, och der den förblef öfwer 40 års tid, i Abinadabs hus, på en höjd, som kallades Gibea.
7. Capitel.
Arken i KirjathJearim. Folket i Mizpa. Hjelpostenen. Samuel dömer Israel.Så kommo det folket af KirjathJearim, och hemtade HERrans ark dit upp, och förde honom i AbiNadabs hus i Gibea:* och hans son Eleazar wigde de, att han skulle taga wara på HERrans ark. *2 Sam. 6: 4.
Detta Gibea war blott en höjd i KirjathJearim och icke staden Gibea, som låg i Benjamins stam. Abinadab war utan twifwel en man af Levi slägte, efter som hans son inwigdes till denna tjenst.
2. Och ifrån den dagen, då HERrans ark kom till KirjathJearim, fördröjde sig tiden, till dess tjugu år woro förlupne: och allt Israels hus greto för HERran.
Dessa 20 år omfatta icke hela den tid, under hwilken arken qwarblef i KirjathJearim, ty den gwarblef der, till dess konung David lät föra den till Zion, 2 Sam. 6: 1, 2, och således öfwer 40 års tid; utan 20 år war nu arken i Abinadabs hus, till dess Saul åter i ett krig mot Philisteerna lät föra den till Israeliternas läger, men den fördes sedan tillbaka till Abinadabs hus. Då folket återfått Herrans ark ifrån Philisteerna fröjdade sig säkert många med uppriktigt hjerta,
_508.jpg&oldid=343465){kind=link}