| Salomos makt och wisdom. | 1 Konunga-Boken. | Cap. 4. | 593 |
16. Baana, Husai son, i Asser och i Aloth.
17. Josaphath, Paruah son, i Isaschar.
18. Simei, Ela son, i BenJamin.
19. Geber, Uri son, i Gileads land, i Sihons, de Amoreers konungs, land; och Ogs, konungens i Basan; en befallningsman war i detsamma landet.
20. Men Juda och Israel woro många, såsom sanden i hafwet,* och de åto och drucko, och woro glade. *1 Mos. 13: 16; cap. 15: 5.
21. Alltså war Salomo en herre öfwer alla rikena ifrån elfwen intill de Philisteers land, och allt intill de Egyptiers gräns; hwilka honom förde skänker, och tjente honom i hans lifstid.
22. Och Salomo måste dagligen hafwa till spisning trettio corer semlomjöl, sextio corer annat mjöl.
Skatten kallades skänker och skulle således gifwas alldeles friwilligt. Cor war det största mått för torra waror, lika med ett Gomer eller tio Epha. Ett Epha (eller Bath) war ungefär femton kannor.
23. Tio gödda oxar och tjugu oxar af betet och hundrade får; förutan hjort och rå, stengetter, och hwad man på stall höll.
24. Ty han war rådande i hela landet på denna sidan elfwen, ifrån Tiphsah allt intill Gasa öfwer alla de konungar på denna sidan elfwen: och hade frid* med alla sina grannar allt omkring. *3 Mos. 26: 5.
Tiphsah eller Thapsacus war en betydlig stad på westra stranden af Euphrat.
25. Så att Juda och Israel bodde trygge hwar och en under sitt winträd och under sitt fikonträd ifrån Dan allt intill BerSeba, så länge Salomo lefde.
I Judalandet woro winträd och fikonträd ymniga och gåfwo en angenäm swalka, så att man tillbragte många af lifwets angenämaste stunder i trädgårdar och wingårdar. Men som dessa woro utom murarna af befästade städer, så är wistelsen under winträd och fikonaträd en bild af ostörd frid och lugnt åtnjutande af landtlifwets förmåner och förnöjelser. 2 Kon. 18: 31. Es. 36: 16.
26. Och Salomo hade fyratio tusen wagnshästar och tolftusen resenärer.* *2 Chrön. 1: 14; cap. 9: 25.
27. Och befallningsmännerna försörjde konung Salomo, och allt det, som till konungens bord hörde, hwar och en i sin månad; och läto intet fattas.
28. Sammalunda ock korn och halm för hästar och mular förde de dit, som han war, hwar och en efter som honom befaldt war.
29. Och Gud gaf Salomo ganska stor wisdom och förstånd och ett fritt mod, såsom sanden, som ligger på hafwets strand.
30. Så att Salomos wisdom war större än alla österlänningabarns och alla Egyptiers wisdom.
Det är ett stående uttryck i österlanden att taga hafwets sand till jemförelse, då man will beskrifwa någonting såsom mycket ymnigt, stort eller talrikt. Österlänningarnas wisdom war berömd, men Salomo öfwerträffade dem alla.
31. Och war wisare än alla menniskor och wisare än Ethan den Esrahiten, Heman, Chalchol, och Darda, Mahols söner;* och war namnkunnig ibland alla hedningar allt omkring. *1 Chrön. 2: 6. Ps. 88: 1. Ps. 89: 1.
Genom sin wishet och sin makt utöfwade Salomo ett sådant inflytande på alla närgränsande hedniska folk, att deras råhet i betydlig mån förminskades, och han har utan twifwel på den allmänna werldsbildningen haft ett större inflytande, än någon tror. Ty Europas bildning härleder sig hufwudsakligen från Christendomen, som med det Gamla Testamentet står i närmaste sammanhang; men den härleder sig äfwen från Grekerna och Romarne. Romarnes bildning war till större delen grundad på Grekernas, och det är af de fördomsfriaste forskare utredt, att Phenicierna och Judarna hade ett ganska stort inflytande på Grekland, så att Grekernas hyfsning och bildning är ett på eget sätt afspegladt återsken af Judalandets bildning och således till en del af Guds uppenbarelser. Många bibliska sanningar återfinnas på ett eget sätt wanställda i den Grekiska och Romerska afgudalära och i dessa folks dikter och sagor. Ljuset har kommit till dem, fastän i brutna och fördunklade strålar. Men på detta ljus hafwa de icke aktat. Ps. 19: 5. Rom. 10: 18. Col. 1: 23.
32. Och han talade tretusende ordspråk; och hans wisor woro tusende och fem.
Salomos wishet hafwa wi hufwudsakligen i behåll i hans skrifter.
33. Och han talade om träd, ifrån ceder, som är i Libanon, allt intill isop, som wäxer utur wäggen: desslikes talade han om djur, om foglar, om maskar, om fiskar.
Han war således äfwen en naturkunnig, som sökte att lära känna Skapelsens under från de minsta till de största ting i naturens riken, utan twifwel det största snille bland alla menniskor, som hittills lefwat; ty hans wishet och kunskaper grundade sig icke på hans tids bildning, utan på strålande själsljus.
_603.jpg&oldid=343658){kind=link}