| Salomos straff. | 1 Konunga-Boken. | Cap. 11. | 609 |
20. Och Thahpenes syster födde honom Genubath sin son; och Thahpenes födde honom upp i Pharaos hus; så att Genubath war i Pharaos hus ibland Pharaos barn.
21. Då nu Hadad hörde uti Egypten, att David afsomnad war med sina fäder, och att Joab härhöfwitsmannen war död, sade han till Pharao: Låt mig draga i mitt land.
22. Pharao sade till honom: Hwad fattas dig när mig, att du will draga till ditt land? Han sade: Intet; utan låt mig, fara.
23. Än uppwäckte honom Gud en fiende, Reson, ElJada son, hwilken ifrån sin herre HadarEser, konungen i Zoba, flydd war.
24. Och församlade emot honom män, och wardt en höfwitsman för krigsknektar, den tid David slog dem ihjäl;* och drogo till Damascon, och bodde der, och woro rådande i Damascon. *2 Sam. 8: 3, 4; cap. 10: 18.
Damascus, hufwudstaden i Syrien.
25. Och han war Israels fiende, så länge Salomo lefde. Det är den skadan, som Hadad led; derföre hade han en wämjelse emot Israel, och blef rådande i Syrien.
Det är den skadan, som Hadad led, grt.: jemte det onda, som Hadad gjorde.
26. Dertill Jerobeam, Nebats son, en Ephrateer af Zareda, Salomos tjenare, och hans moder hette Zeruga, en enka: hof också handen upp emot konungen.* *2 Chrön. 13: 6.
27. Och detta är saken, hwarföre han upphof handen emot konungen: då Salomo byggde Millo,* slöt han igen ett gap på sin faders Davids stad. *2 Sam. 5: 7. 1 Kon. 9: 15, 24.
28. Och Jerobeam war en stridsam man; och då Salomo såg, att mannen war snäll, satte han honom öfwer alla Josephs hus utskylder.
Snäll d. ä. duglig, kraftig.
29. Men det begaf sig på den tiden, att Jerobeam gick utaf Jerusalem, och propheten Ahia af Silo fann honom på wägen; och han hade en ny mantel uppå; och de woro båda allena på marken.
30. Och Ahia fattade den nya manteln, som han på hade, och ref honom sönder i tolf stycken.
31. Och sade till Jerobeam: Tag tio stycken till dig; förty så säger HERren Israels Gud; Si, jag skall rifwa riket utut Salomos hand, och gifwa dig tio slägter;* *1 Kon. 12: 15; cap. 14: 2.
Israel war liksom den konungsliga mantel, som nu skulle sönderrifwas och större delen deraf från Salomos son bortrifwas. Denna prophetia skedde icke förr, än Salomo hade blifwit warnad, men icke welat lyda warningen, v. 11.
32. En slägt skall han hafwa för min tjenare Davids skull* och för staden Jerusalems skull, den jag utwalt hafwer utur alla Israels slägter. *Ps. 132: 11.
33. Derföre att de hafwa öfwergifwit mig, och tillbedit Asthoreth, de Zidoniers gud, Chemos, de Moabiters gud, och Milcom, Ammons barns gud, och icke wandrat i mina wägar, så att de måtte gjort, hwad mig behagade; mina bud och rätter, såsom David hans fader.
34. Jag will ock icke taga hela riket utur hans hand; utan jag will göra honom till en förste i hans lifstid för Davids min tjenares skull, den jag utwalt hafwer, den mina bud och rätter hållit hafwer.
35. Utur hans sons hand will jag taga riket, och will gifwa dig tio slägter;
36. Och hans son en slägt, på det min tjenare David ju allestädes hafwer ett lykta* för mig uti den staden Jerusalem, den jag mig utwalt hafwer, att jag mitt namn der sätta skulle. *2 Sam. 21: 17. 1 Kon. 15: 4.
Så mycket af riket skulle Davids säd få behålla, att Herrans ljus icke måtte slockna i Zion.
37. Så will jag nu taga dig, att du skall råda öfwer allt det ditt hjerta begär; och skall wara konung öfwer Israel.
38. Om du nu will höra allt det jag dig bjudande warder, och wandra i mina wägar, och göra hwad mig behagar, så att du håller mina rätter och bud, såsom min tjenare David gjort hafwer, så will jag wara med dig, och bygga dig ett beständigt hus, såsom jag David byggt hafwer, och will gifwa dig Israel.
39. Och will dermed förnedra Davids säd; dock icke till ewig tid.
I Messias skulle Davids slägte förhärligas.
40. Men Salomo for efter att dräpa Jerobeam. Då stod Jerobeam upp och
_619.jpg&oldid=343705){kind=link}