| 610 | Rehabeam Juda konung. | 1 Konunga Boken. | Cap. 11, 12. |
flydde uti Egypten till Sisak, konungen i Egypten, och blef i Egypten, till dess Salomo blef död.
Sisah eller Sesak, Scheschonk.
41. Hwad mer af Salomo sägandes är, och allt det han gjort hafwer, och hans wisdom, det är skrifwet i Chrönican* om Salomo. *2 Chrön. 1: 1, [et]c.; cap. 9: 29.
Noggranna tidböcker fördes, hwaruti landets och folkets wigtigaste angelägenheter och händelser upptecknades, hwaraf en del under Guds Andas ledning infördes i Konungaböckerna och Chrönikeböckerna, såsom bidrag till Guds rikes historia.
42. Men tiden, som Salomo war konung i Jerusalem öfwer hela Israel, war fyratio år,
43. Och Salomo afsomnade med sina fäder, och wardt begrafwen uti sin faders Davids stad; och hans son Rehabeam wardt konung i hans stad.* *2 Chrön. 9: 31.
12. Capitel.
Folkets begär. Rehabeams råd. Riket skiftadt, Jerobeams kalfwar.Och Rehabeam drog till Sichem; förty hela Israel war kommen till Sichem, till att göra honom till konung.* *2 Chrön. 10: 1.
Folket samlade sig i Sichem, emedan denna ort förwarade många gamla wigtiga minnen, men hufwudorsaken war sannolikt den, att de måtte kunna friare än i Jerusalem uttala sin mening, emedan Rehabeam i sin hufwudstad hade många wänner och soldater omkring sig.
2. Och då Jerobeam, Nebats son, det hörde, der han ännu i Egypten war, dit han för konung Salomo flydd war, kom han igen utur Egypten.
3. Och de sände bort, och läto kalla honom. Och Jerobeam samt med hela Israels menighet kommo och talade med Rehabeam, och sade:
Jerobeam blef i Egypten till dess folket, wid Salomos död, sände bud efter honom.
Bland de församlade war ett stort antal lösaktige män och Belials barn, d. ä. illa sinnade onda menniskor af alla stammar, 2 Chrön. 13: 7, och Jerobeam synes hafwa warit deras hufwudman.
4. Din fader hafwer gjort wårt ok för swårt; så gör nu du den hårda tjensten och det swåra oket lättare, det han oss pålagt hafwer, så wilja wi wara dig underdånige.
Efter Salomos affall ifrån Herran blef hofhållningen mycket kostsam, emedan den hedniska gudstjensten och prakt och fåfänga uppslukade tillgångarne, och wälsignelsen blef förminskad. Folket blef derföre plågadt med ökade pålagor och tungt arbete. Salomo synes hafwa kommit till omwändelse och bättring och författat Predikareboken i sin ålderdom, men om så är, så skedde detta så sent, att han hwarken hade tid eller kraft att förbättra de stora fel, som han hade begått i regeringsärenderna. Hans stora wishet, hans owanliga snillegåfwor, hans rikedomar, hans makt och hans anseende kunde icke skydda hans son från det widsträckta uppror, som nu utbröt straxt efter den berömde konungens död.
5. Men han sade till dem: Går edra färde intill tredje dagen, och kommer så till mig igen. Och folket gick sina färde.
6. Och konung Rehabeam höll råd med de äldsta, som för hans fader Salomo stodo, då han lefde, och sade: Huru råden I, att wi måga gifwa detta folket swar?
7. De sade till honom: Om du i denna dag gör detta folk en tjenst, och är dem till wiljes, och hörer dem, och gifwer dem goda ord, så blifwa de dig underdånige, så länge du lefwer.
8. Men han öfwergaf de äldstas råd, som de honom gifwit hade, och höll ett råd med de unga, som med honom uppwäxte woro, och för honom stodo.
Det war förståndigt, att den unge oerfarne Rehabeam höll råd med de äldsta, men det förråder ett stolt och oböjligt sinne, att han icke wille följa deras råd, utan lyssnade till unga smickrares och lycksökares sjelfiska och förderfliga råd.
9. Och han sade till dem: Hwad råden I, det wi detta folket swara skola, som till mig sagt hafwa: Gör det oket lättare, som din fader uppå oss lagt hafwer?
10. Och de unge, som med honom uppwäxte woro, sade till honom: Till folket, som till dig säger: Din fader hafwer gjort wårt ok för swårt, gör du oss det lättare, skall du säga: Mitt minsta finger skall tjockare wara än min faders länder,
Mitt minsta finger, o. s. w., war ett ordspråk, hwarmed Rehabeam wille säga: jag will blifwa mycket strängare emot eder, än min fader har warit.
11. Min fader hafwer lagt på eder ett swårt ok, men jag skall ännu föröka det öfwer eder; min fader hafwer tuktat eder med gisslar; jag skall tukta eder med skorpioner.* *2 Chrön. 10: 10, 11.
Skorpioner war ett slags piskor med
_620.jpg&oldid=343708){kind=link}