| Herrans dom öfwer Achab. | 1 Konunga-Boken. | Cap. 21, 22. | 631 |
Grt.: Har du funnit mig, du min fiende? d. ä.: det är ju af hat emot mig, som du beskyller mig för denna gerning? Propheten förklarar, att Achab hade sålt sig till att göra det onda, så att han war såsom en träl, som war twungen att göra efter satans wilja. Den som synden gör, han är syndens träl.
21. Si, jag skall låta komma ondt öfwer dig, och borttaga dina efterkommande, och skall utrota utaf Achab ock den, som wäggen orenar*, och den som innelyckt och igenlefd är i Israel. *1 Sam. 25: 22. 1 Kon. 14: 10. 2 Kon. 9: 8.
22. Och skall göra ditt hus såsom Jerobeams hus,* Nebats sons, och såsom Baesa hus,† Ahia sons, för det retandets skull, der du mig med förtörnat hafwer, och kommit Israel till att synda. *1 Kon. 15: 29. †cap. 16: 3, 11.
23. Och om Isebel talade HERren desslikes, och sade: Hundar skola uppäta Isebel wid murarna i Jisreel.* *2 Kon. 9: 10, 35.
24. Hwilken af Achab dör i staden, den skola hundar äta; och hwilken som dör på marken, den skola fåglar under himmelen äta.
25. Alltså war ingen, den så alldeles såld war till att göra det ondt war för HERran, såsom Achab: ty hans hustru Isebel eggade honom dertill.
26. Och han gjorde sig till en stor styggelse, så att han wandrade efter afgudar, såsom de Amoreer gjort hade, hwilka HERren för Israels barn fördrifwit hade.
27. Då Achab dessa orden hörde, ref han sönder sina kläder, och drog en säck på sin kropp, och fastade, och sof i säcken, och gick lutad.
28. Och HERrens ord kom till Elia den Thisbiten, och sade:
29. Hafwer du icke sett, huru Achab bugar sig för mig? Efter han nu bugar sig för mig, will jag icke låta komma det onda i hans dagar; men i hans sons tid* skall jag låta komma det onda öfwer hans hus. *2 Kon. 9: 22.
Achabs hjerta förblef obotfärdigt under detta yttre sken till bättring; han fruktade för den wäldiga hotelsen och det förfärliga straffet, men han war icke bedröfwad öfwer sina synder. Att hans ånger icke war uppriktig wisade han dermed, att han icke bemödade sig om att godtgöra det myckna onda han hade gjort; det står icke att han förstörde sina afgudar och att han återgaf Naboths wingård åt arfwingarne, ej heller omtalas någon annan frukt af en sann bättring. Men äfwen den utwärtes förödmjukelsen inför Herran war en bekännelse, att han hade syndat och att han fruktade Herrans ord, och så barmhertig är Herren, att Han uppsköt straffet för denna utwärtes bättringens skull. Achab wisar sig såsom en swag menniska, som lät leda sig af sin ogudaktiga tilltagsna hustru, af hofsmickrare, afgudaprester, falska propheter och willoandar. Achab och hans hus och tillståndet i Israel på den tiden är en ganska träffande afspegling af tillståndet i den från Herran affallna Christenheten. Otro och okunnighet, ljumhet och obestämdhet hos folket, och gudlöshet och flärd och fåfänga och lättsinnighet, samt otukt, list, bedrägeri och wåldsamheter i många af de högas boningar hafwa i alla tider wisat sig såsom bedröfliga följder af ett sådant affall, som skedde i Israel. Så snart man öfwergifwit Herran och Hans ord, så har det onda alltid tilltagit både såsom gudlöshet och såsom elände och lidande.
22. Capitel.
Achabs förbund, propheter, strid, regering, död.Och gingo tre år om, att intet örlig war emellan de Syrer och Israel.
Tre års bättringstid hade således Achab.
2. I tredje året drog Josaphat, Juda konung, ned till Israels konung.* *2 Chrön. 18: 2.
Den fromme Josaphat trodde sannolikt Achab om godt, ty han hade hört omtalas den underbara segern öfwer Syrerna samt Achabs tecken till bättring.
3. Och Israels konung sade till sina tjenare: Weten I icke, att Ramoth i Gilead är wårt, och wi sitta stilla och taga det icke igen utur konungens hand i Syrien?
4. Och sade till Josaphat: Will du draga med mig i strid emot Ramoth i Gilead?* Josaphat sade till Israels konung: Jag will wara såsom du, och mitt folk såsom ditt folk, och mina hästar såsom dina hästar. *2 Chrön. 18: 3.
Benhadad hade brutit förbundet och icke återgifwit Ramoth i Gilead, såsom han hade lofwat göra.
5. Och Josaphat sade till Israels konung: Fråga dock i dag om Herrans ord.
Josaphat war willig att hjelpa till att återtaga denna stad, om det war Herrans wilja att det nu skulle ske. Detta wille han nödwändigt weta. Så skall alltid den, som fruktar Herran, i hwarje företag fråga om det är Hans wilja.
6. Då församlade Israels konung propheter wid fyra hundra män, och sade till dem: Skall jag draga till Ramoth i Gilead till strid, eller skall jag låta bestå det? De sade: Drag dit upp;
_641.jpg&oldid=343751){kind=link}