| 662 | Azaria, Jotham, Juda k:r. | 2 Konunga-Boken. | Cap. 15. |
och slog alla deras hafwande qwinnor, och sönderref dem.
Ifrån Thirza, den fordna hufwudstaden i Israel, tågade han till Thiphsah eller Thapsacus wid Euphrat, hwilken stad Salomo hade satt till sitt rikes gränsstad i öster och Jerobeam den andre från Syrerna åter intagit. Menahem wille med en då för tiden wanlig, omensklig grymhet stadfästa sitt rike och göra sig fruktad, men hans folk blef derigenom ännu mera afwändt ifrån honom, så att han måste köpa fred och stadfästelse i sitt tillwällade rike af den Assyriske konungen Phul. Detta är första gången det stora Assyriska riket nämnes i G. Test.
17. Uti nionde och trettionde året Azaria, Juda konungs, wardt Menahem, Gadi son, konung öfwer Israel, i tio år i Samarien.
18. Och gjorde det ondt war för HERran, och öfwergaf icke i sin lifstid Jerobeams synder, Nebats sons, den Israel kom till att synda.* *2 Kon. 13: 2.
19. Och Phul, konungen af Assyrien, kom i landet; och Menahem gaf* Phul tusen centner silfwer, på det han skulle hålla med honom, och befästa honom i riket. *1 Chrön. 5: 26.
Redan i Azarias trettionionde regeringsår upphof han sig till konung, men som han icke hade någon rätt till kronan, så blef han icke erkänd förrän ett år derefter, genom Phuls tillhjelp, se v. 23.
20. Och Menahem lade en skatt i Israel uppå de rikaste, femtio siklar silfwer på hwar man, att han skulle gifwa det åt konungen i Assyrien. Alltså drog konungen af Assyrien hem igen, och blef icke i landet.
21. Hwad nu mer af Menahem sägandes är, och allt det han gjort hafwer, si, det är skrifwet i Israels konungars Chrönika.
22. Och Menahem afsomnade med sina fäder; och Pekahia, hans son, wardt konung i hans stad.
23. Uti femtionde året Azaria, Juda konungs, wardt Pekahia, Menahems son, konung öfwer Israel i Samarien i tu år.
24. Och gjorde det ondt war för HERran; ty han wände icke åter af Jerobeams, Nebats sons synder, den Israel kom till att synda.
25. Och Pekah, Remalia son, hans riddare, gjorde ett förbund emot honom, och slog honom i Samarien uti konungshusets palats med Argob och Arie och femtio män med honom af Gileads barn; och drap honom och wardt konung i hans stad.
Riddare, d. ä. en befälhafware öfwer hären.
26. Hwad mer af Pekahia sägandes är, och allt det han gjort hafwer, si, det är skrifwet uti Israels konungars Chrönika.
27. Uti andra och femtionde året Azaria, Juda konungs, wardt Pekah, Remalia son, konung öfwer Israel i Samarien i tjugu år.
Jfr v. 23.
28. Och gjorde det ondt war för HERran; ty han wände icke åter af Jerobeams synder, Nebats sons, den Israel kom till att synda.* *2 Kon. 14: 24.
29. Uti Pekah, Israels konungs, tid kom TiglathPileser, konungen i Assyrien, och tog Ijon. AbelBethMaacha, Janoha, Kedes, Hozor, Gilead, Galilea och hela Naphthali land, och förde dem bort i Assyrien.
30. Och Hosea, Ela son, gjorde ett förbund emot Pekah, Remalia son, och slog honom ihjäl, och wardt konung i hans stad, uti tjugonde året Jothams, Usia sons.
Jotham regerade ensam 16 år, men war sannolikt sin faders medregent i 4 år. Från Jothams sista år började fiendernas krigståg blifwa allt djerfware, och i hans son Ahas tid tågade de ända till Jerusalem, Es. 7.
31. Hwad nu mer af Pekah sägandes är, och allt det han gjort hafwer, si, det är skrifwet uti Israels konungars Chrönika.* *2 Chrön. 28: 6.
32. Uti andra året Pekah, Remalia sons, Israels konungs, wardt Jotham konung, Usia son, Juda konungs.
33. Och war fem och tjugu år gammal, då han konung wardt, och regerade i sexton år i Jerusalem. Hans moder hette Jerusa, Zadoks dotter.* *2 Chrön. 27: 1.
34. Och gjorde det HERran wäl behagade, alldeles såsom hans fader Usia gjort hade.
35. Undantaget, att han icke bortlade höjderna; ty folket offrade och rökte ännu på höjderna. Han byggde den höga porten på HERrans hus.
36. Hwad nu mer af Jotham sägandes är, och allt det han gjort hafwer, si, det är skrifwet i Juda konungars Chrönika.
_672.jpg&oldid=343815){kind=link}