| 696 | Davids hjeltar. | 1 Chrönike-Boken. | Cap. 11. |
10. Desse äro de öfwerste ibland Davids wäldiga,* de der manligen höllo med honom i hans rike när hela Israel, så att man gjorde honom till konung, efter HERrans ord, öfwer Israel.† *2 Sam. 23: 8. †1 Sam. 16: 12.
Detta ställe, jemfördt med cap. 27 och 2 Sam. 23, innehåller några swårigheter i afseende på namnens olikhet, men wi måste härwid påminna oss följande: Det war icke owanligt, att en och samma person hade flera namn. En wigtig händelse eller utmärkelse föranledde stundom, att en person fick ett nytt namn till minne af en sådan händelse eller såsom ett ärenamn. Chrönike-Böckerna blefwo skrifna långt sednare än de föregående historiska böckerna, så att uttalet hade betydligt förändrat sig, och namnen blefwo stundom förlängda eller förkortade efter den Chaldeiska munartens inflytelse på det Hebreiska tungomålet. Härtill kommer, att embetsmän ombyttes af många orsaker, så att t. ex. David hade olika embetsmän på olika tider.
11. Och detta är talet på Davids wäldiga män: Jasabeam, Hachmoni son, den ypperste ibland trettio; han hof sin spets upp, och, slog trehundrade i en gång.
12. Näst honom war Eleazar, Dodo son, den Ahohiten, och han war ibland de tre wäldiga.
13. Denne war med David, då de talade hädelse, och de Philisteer sig der församlat hade till strid; och war ett stycke åker fullt med bjugg, och folket flydde för de Philisteer.* *2 Sam. 23: 11.
14. Och de trädde midt uppå åkerstycket, och undsatte det, och slogo de Philisteer; och HERren gaf en stor salighet.
15. Och de tre utaf de yppersta trettio drogo neder till bergshällen till David i den kulan Adullam: men de Philisteers läger war i Rephaims dal.
16. Och David war i borgen: och de Philisteers folk war på den tid i BethLehem.
17. Och David fick lusta, och sade: Ho will gifwa mig dricka af det wattnet i den brunnen i BethLehem, under porten?* *2 Sam. 23: 15.
Hos David uppstod en stor längtan efter watten från sin födelsestad (1 Sam. 16: 1). I hans önskan ligger wäl icke den wäntan, att någon skulle wåga sitt lif för att tillfredsställa detta begär, utan hans tal innehåller blott den önskan, att Bethlehem icke måtte wara i fiendernas wåld, utan att staden och dess goda watten måtte af Herran blifwa återskänkt åt Israels folk. Davids längtan efter watten från Bethlehem kan också anses såsom en bild utaf hans och andra trogna Israeliters längtan efter Messias, som der skulle födas, och i hwilken den lefwande helsobrunnen är för menniskan öppnad.
18. Då slogo desse tre genom de Philisteers läger, och hemtade watten utur brunnen i BethLehem under porten, och buro till David. Men han wille icke dricka det, utan utgöt det HERranom;
David utgöt detta watten såsom ett drickoffer inför Herran, för att dermed ära Hans namn. Hjeltarne hade wågat sitt lif för detta watten, och David wille med dess offrande antyda, att då man wågar lif och blod, så måste det alltid wara för Herrans skull och för sådana ändamål, som lända till Hans ära.
19. Och sade: Det låte Gud wara långt ifrån mig, att jag detta göra skulle, och dricka dessa mäns blod i deras lifsfara: förty de hafwa det hemtat med sitt lifs fara; derföre wille han icke dricka det. Det gjorde de tre hjeltar.
20. Abisai, Joabs broder, han war den ypperste ibland tre, och han hof sin spets upp, och slog trehundrade, och han war beprisad ibland tre.
21. Och han den tredje härligare än de twå, och war deras öfwerste; men till de tre kom han icke.
22. Benaja, Jojada son, IsHails sons, den mycket bedrifwit hade, af Kadzeel, han slog twå de Moabiters lejon; och gick neder, och slog ett lejon midt i brunnen i snötiden.
Om wintertiden äro lejonen hungrigast och argast.
23. Han slog ock en Egyptisk man, han war fem alnar lång, och hade en spets i handen såsom ett wäfträ; men han gick ned till honom med en staf, och tog honom spetsen utur handen, och drap honom med hans egen spets.
24. Det gjorde Benaja, Jojada son och wardt beprisad ibland tre hjeltar;
25. Och war den härligaste ibland trettio; men till de tre kom han icke: honom gjorde David till sitt hemliga råd.
26. De stridsamme hjeltar äro desse: Asahel,* Joabs broder; Elhanan, Dodo son af BethLehem;† *2 Sam. 2: 18; †cap. 23: 24.
27. Sammoth den Haroriten, Heles den Peloniten;
28. Ira, Ikkes son, den Thekoiten, Abieser den Anthothiten;
_706.jpg&oldid=343885){kind=link}