| Ilska straff, död. | 2 Chrönike-Boken. | Cap. 25, 26. | 747 |
till Jerusalem, och bröt muren neder i Jerusalem allt ifrån Ephraims port intill hörnporten, fyrahundrade alnar långt.
24. Och allt det guld och silfwer och alla kärl, som för handen woro i Guds hus när ObedEdom och i fataburen i konungshuset, och barnen tog han till pant med sig till Samarien.
25. Och Amazia, Joas son, Juda konung, lefde efter Joas, Joahas sons, Israels konungs död, i femton år.
26. Hwad nu mer af Amazia sägandes är, både det första och det sista, si, det är skrifwet uti Juda och Israels konungars bok.* *2 Kon. 14: 1, 18.
27. Och ifrån den tiden att Amazia trädde ifrån HERran. gjorde de ett förbund emot honom i Jerusalem; men han flydde till Lachis: då sände de efter honom till Lachis, och dråpo honom der;
28. Och förde honom med hästar och begrofwo honom när sina fäder uti Juda stad.
Juda stad är Jerusalem, hufwudstaden i Juda rike.
26. Capitel.
Usia regering, strider, makt, rökoffer, spetelska.Då tog hela Juda folk Usia, som war sexton år gammal, och gjorde honom till konung i hans faders Amazia stad.* *2 Kon. 14: 21.
2. Han byggde Eloth, och lät det igenkomma till Juda, sedan konungen afsomnad war med sina fäder.
3. Sexton år gammal war Usia, då han konung wardt, och regerade tu och femtio år i Jerusalem; hans moder hette Jecholia af Jerusalem.* *2 Kon. 15: 2.
4. Och han gjorde det HERranom wäl behagade, såsom hans fader Amazia gjort hade.
5. Och han sökte Gud, så länge Sacharia lefde, den läraren i Guds syner; och så länge han sökte HERran, lät honom Gud wäl gå.
”Syner äro prophetior, och han will här säga: Sacharia hafwer warit lärd i Mose och propheterna, i Samuels, Davids, Gads och andra sådanas skrifter.” L. Dem, som söka Herran, går allting wäl och länder dem till det bästa, äfwen då motgång synes drabba dem.
6. Ty han drog ut, och stridde emot de Philisteer, och bröt neder murarne i Gath och murarne i Jabne och murarne i Asdod, och byggde städer om Asdod och ibland de Philisteer;
7. Ty Gud halp honom emot de Philisteer, emot de Araber, dem i GurBaal; och emot de Meuniter.
Meuniterna woro också Araber, så wäl som de i Gurbaal.
8. Och de Ammoniter gåfwo Usia skänker, och han wardt namnkunnig allt intill der man kommer in i Egypten; ty han wardt ju starkare och starkare.
9. Och Usia byggde torn i Jerusalem på hörnporten och på dalporten* och på andra hörn; och befäste dem. *Neh. 3: 19.
10. Han byggde ock slott i öknen, och grof många brunnar; ty han hade mycken boskap, både i dalar och slättmark; desslikes åkermän, och wingårdsmän på bergen och på Carmel; förty han hade lust till åkerwerk.
11. Och Usia hade en makt till strid af krigsmän, som i här drogo, i tal räknade under Jegiels skrifwarens hand, och Maaseja befallningsmannens, under Hanania hand, den af konungens öfwerstar war.
12. Och talet på de yppersta fäder af de starka örligsmän war tutusen och sexhundrade.
13. Och under deras hand härsmakten trehundrade tusen och sjutusen och femhundrade, skicklige till strid i härskraft, till att hjelpa konungen emot skanserna.
14. Och Usia fick dem till hela hären sköldar, spjut, hjelmar, pansar, bågar, och slungor till att kasta sten med.
15. Och gjorde i Jerusalem bröstwärn konsteliga, som skulle wara på tornen och hörnen, till att der utskjuta med pil och stora stenar; och hans rykte kom widt ut, derföre att honom besynnerligen hulpet wardt, tilldess han mäktig blef.
Man byggde i forntiden sina fästningsmurar i många hörn och krökningar med torn öfwer de utskjutande hörnen för att derifrån kunna angripa fienderna, då de med murbräckor eller på annat sätt antastade murarne.
16. Och då han war mäktig worden, hof hans hjerta sig upp till hans
_757.jpg&oldid=343998){kind=link}