Uppenb. 22: 12. Öfwer alla ord, Matth. 12: 36, 37. Öfwer alla tankar och allt fördoldt, Rom. 2: 15, 16. 1 Cor. 4: 5.
Rättesnöret för domen i allmänhet, hela himmelska läran, Joh. 12: 48. Rom. 2: 16. Isynnerhet, hwad de trogna angår: Evangeliska läran, så wida den lagen emotsatt warder, Gal. 2: 9, 12. Matth. 25: 34. Men hwad de ogudaktiga widkommer, är lagen rättesnöret, Gal. 3: 10. Rom. 2: 12. 1 Cor. 6: 9, 10. Gal. 5: 19–21. Joh. 5: 42.
Till denna domens förrättande hörer sakens skärskådande och afdömande, Ebr. 4: 13. Matth. 25: 35, 42. 1 Cor. 4: 5. Hwilket genom böckernas upplåtande afmåladt war, Dan. 7: 10. Uppenb. 20: 11, 15.
Domens utsägande och förkunnande, Matth. 25: 34, 41. Och dess utförande, v. 46.
Domedags tid och stund är englar och menniskor fördold, Matth. 24: 36, 50. Marc. 13: 32. Ap.G. 1: 7. 1 Thess. 5: 1, 2.
Hwarföre? På det wi oss alla fiender dertill bereda skole, Matth. 24: 44. Luc. 12: 35, 36, 40. Eph. 6: 14. Matth. 5: 16; cap. 25: 4. Genom wakande, cap. 24: 42; cap. 25: 13. Marc. 13: 35, 37. Uppenb. 16: 15. 1 Thess. 5: 4–7. 1 Pet. 5: 8. Genom nykterhet och måttlighet, Luc. 21: 34. 1 Thess. 5: 6, 8. 1 Pet. 4: 7, 8; cap. 5: 8. Genom träget bedjande, Luc. 21: 36. Marc. 13: 33. Genom en försigtig wandel, Eph. 5: 15, 16. Col. 4: 5. Genom fruktan och bäfwan, Phil. 2: 12.
Dop. Döpelsens Sacrament i Gamla Testamentet förkunnadt och utlofwadt. Hes. 36: 25. Joel 3: 18. Zach. 13: 1. Es. 44: 3.
Om dopets afbild och likhet, 1 Pet. 3: 20, 21. Ps. 29: 10. Col. 2: 11, 12. 1 Cor. 10: 1, 2. Hes. 47: 1, 8, 9. Uppenb. 22: 1, [et]c.
Dopets åtskilliga namn, Joh. 3: 5. Tit. 3: 5. Eph. 5: 26. 1 Pet. 3: 21.
Är blott ett dop, Eph. 4: 4, 5. Bör en gång förrättas, såsom omskärelsen, dopets förebild, 1 Mos. 17: 9, [et]c.
Dopet är den treenige Gudens förordning och instiftelse. Luc. 3: 2, 3. Joh. 1: 33. Ty säges Johannis döpelse wara af himmelen, Matth. 21: 25. Och dopet kallas Guds råd, Luc. 7: 30. Samma Guds förordning gaf Jesus lärjungarna, Matth. 28: 19. Marc. 16: 15, 16. Fast Han sjelf ingen döpte, Joh. 4: 1, 2.
Om de förrättande personerna: Ordentliga predikanter och lärare böra döpelsen förrätta, Matth. 28: 19. Men uti nödfall, också de som utom predikoembetet stadde äro, man eller qwinna, 2 Mos. 4: 25. Jemför Gal. 3: 28.
Hos hwart och ett Sacrament äro twänne ting, ett jordiskt, ett himmelskt. Dopets jordiska ting, är allena rent naturligt watten, Matth. 3: 5. Joh. 1: 26, 33. Luc. 3: 16. Ap.G. 8: 38; cap. 10: 47. Eph. 5: 26. Dopets himmelska ting, är äfwen den treeniga Guden, som dopet förordnat och insatt hafwer, Matth. 28: 19. Fadren upptager wredens barn, Eph. 2: 3. Sig sjelf till barn, görande dem täcka, Eph. 1: 5, 6. Genom sin Son Jesum, som oss aftwager synden, Eph. 5: 26. Med sitt blod renar, 1 Joh. 1: 7. Den Helige Ande är inseglet i detta nådeförbund, 2 Cor. 1: 22. Föder oss på nytt, Joh. 3: 5. Förnyar oss, Tit. 3: 5. Försäkrar om barnaskapet och arfsrätten, Rom. 8: 16. Eph. 1: 14.
Döpelsen är ett godt samwetesförbund, 1 Pet. 3: 21.
Döpelsens frukt och werkan är: Den Heliga Andas gåfwa, Ap.G. 2: 38. Tron, eftersom döpelsen är wattnets bad genom Ordet, af hwilket tron kommer, Joh. 17: 20. Rom. 10: 17. Syndernas förlåtelse, Marc. 1: 4. Luc. 3: 3. Ap.G. 2: 38; cap. 22: 16. Nya födelsen, Joh. 3: 5. 1 Pet. 1: 23. Barnaskapet och delaktighet i alla Jesu förwärfwade wälgerningar, Gal. 3: 26, 27. Rom. 6: 1, 3. Delaktighet uti Jesu andeliga lekamen, 1 Cor. 12: 13, 27. Förnyelsen, Tit. 3: 5. Col. 2: 11, 12. Det ewiga lifwet, Marc. 16: 16. 1 Pet. 3: 21. Tit. 3: 5.
Hwilka böra döpte warda? Alla troende, af hwad stånd och ålder de wara må, Matth. 28: 19. Icke allena de till åren komne, Matth. 3: 6. Ap.G. 8: 37. Utan ock de små späda barnen; bewisas af dopets nödwändighet, Joh. 3: 5, 6. Af Jesu befallning, Matth. 18: 2–4. Marc. 10: 14. Luc. 18: 16. Af omskärelsen, i hwars ställe dopet kom, 1 Mos. 17: 11, 12. Af det apostlarna hafwa döpt hela familjer, ibland hwilka barn ock woro, Ap.G. 16: 15, 33; cap. 18: 8. 1 Cor. 1: 16. Af det att barnen äro medlemmar af christna församlingen, Eph. 6: 1.
Dotter, Lagen om den, som icke fanns jungfru, 5 Mos. 22: 13–22.
Dryckenskap, Fylleri och Frosseri; blifwer förbjudet, 3 Mos. 10: 9. Es. 5: 11–14, 22; cap. 22: 13, 14; cap. 28: 1–10; cap. 56: 11, 12; Hab. 2: 15, 16. Luc. 21: 34. Rom. 13: 13. 1 Cor. 5: 11. Eph. 5: 18. 1 Pet. 4: 3. Ords. 23: 20. Utesluter från himmelriket, 1 Cor. 6: 10. Gal. 5: 21. Drucknas dryckeswisa, 1 Cor. 15: 32. Förorsakar mycket ondt, kif och träta, Ordspr. 23:29—32, [et]c. Fattigdom, Ords. 21: 17; cap. 23: 20, 21. Galenskap, Es. 28: 7. Os. 4: 11. Lösaktighet, Ords. 20: 1; cap. 23: 33. Orätt, Ordspr. 31: 4, 5. Es. 28: 7. Ett inflytande till alla odygder, Eph. 5: 18. Win till nödtorft drucket, fröjdar, Dom. 9: 13. Ps. 104: 15. Dryckenskaps straff, 3 Mos. 10: 9. Joel 1: 4, 5. Amos 6: 6, 7. 1 Cor. 5: 11. Es. 5: 11, 12, 14. 1 Cor. 6: 10. Gal. 5: 19, 21. Straffexempel: Noah, 1 Mos. 9: 21. Lot, 1 Mos. 19: 32, 33, 35. Nabal, 1 Sam. 25: 36, [et]c. Amon, 2 Sam. 13: 28. Ella, 1 Kon. 16: 9. Belsazzar. Dan. 5: 1, 5, 26, [et]c. Rika Frossaren, Luc. 16: 24.
Drömmar; genom dem uppenbarade Gud sig stundom, 4 Mos. 12: 6. Drömmars uttydning hörer Gud till, 1 Mos. 40: 8; cap. 41: 16, 39. Dan. 1: 17; cap. 2: 19, 23, 28; cap. 4: 16, [et]c. Ofta fåfänga, och bedraga, Pred. 5: 6. Es. 29: 8. De, som ej komma öfwerens med Guds ord, måste man förakta, 5 Mos. 13: 1, [et]c. Jer. 23: 16, 25, 26; cap. 27: 9; cap. 29: 8. Exempel på rätta drömmar. 1 Mos. 20: 3; cap. 28: 12; cap. 31: 24; cap. 37: 5, 9; cap. 40: 8; cap. 41: 1; cap. 46: 2. Dom. 7: 13, 15. 1 Sam. 3: 4, 8, 11; cap. 28: 6. 1 Kon. 3: 5, 15. Dan. 2: 1; cap. 7: 1, 2. Matth. 1: 20; cap. 2: 12, 13. Ap.G. 16: 9; cap. 18: 9; cap. 23: 11; cap. 27: 23. Matth. 27: 19.
_833.jpg&oldid=344197){kind=link}