synden, Rom. 5: 15, 17, 20, 21. Eph. 1: 7, 8; cap. 2: 7; cap. 3: 8. Icke synda, på det nåden skall öfwerflöda, Rom. 6: 1. Och, emedan man icke är under lagen, utan under nåden, Rom. 6: 14, 15. Huruledes nåd icke blefwe nåd, Rom. 11: 5, 6.
Guds nåd bör icke wara fåfäng i oss, 1 Cor. 15: 10. 2 Cor. 6: 1. Tit. 2: 11. Paulus låter sig nöja med Guds nåd, 2 Cor. 12: 9, 10. Will icke den bortkasta, Gal. 2: 21. Werkhelige falla derifrån, Gal. 5: 4. Öfwerflödade Paulus till godo, 1 Tim. 1: 13–16. Af nåd hafwer Gud oss täcka gjort, Eph. 1: 6. Kallade af nåd, 2 Tim. 1: 9, 10. Fullkomligt hopp på nåden sätta, 1 Pet. 1: 13. Nåd är det, när wi lida oskyldigt orätt, 1 Pet. 2: 19–21. Guds nåd icke försumma, Ebr. 12: 15. Hjertat bör med nåden stadfästas, cap. 13: 9. Guds nåd får man icke draga till lösaktighet, Jud. Ep. 4.
Nådastol, 2 Mos. 25: 17. Rom. 3: 25. Ebr. 4: 15, 16.
Nådewal, har skett från ewighet, Eph. 1: 4. 2 Thess. 2: 13. 2 Tim. 1: 9. Matth. 25: 34. Dess werkande orsak, är den treenige Gudens fria och nådiga wilja; och tillskrifwes Gudi, icke personligen, utan wäsendtligen betraktad; nemligen alla tre personerna, Gud Fader, Rom. 8: 29. Eph. 1: 4. Guds Son, Joh. 13: 18; cap. 15: 16, 19. Den Heliga Anda, Ap.G. 13: 2. 2 Thess. 2: 13. Dess inre orsak, är Guds blotta nåd och barmhertighet, Rom. 9: 11–13, 15, 16. Eph. 1: 5, 6. 2 Tim. 1: 9. Fördenskull kallad nådens utkorelse. Rom. 11: 5.
Dess yttre orsak är Christus Jesus, med sin dyra förtjenst genom tron emottagen och tillegnad, Eph. 1: 3–7. 2 Tim. 1: 9. Uti nådewalet bör man betrakta: först, Guds wiljas goda behag, Eph. 1: 5, 9. Det war Guds ewiga råd och nådiga uppsåt, att de, som uti tron på Jesum till ändan framhärdade, skulle salige warda, Joh. 3: 16–18; cap. 1: 12. Eph. 1: 11. Rom. 8: 28. 2 Tim. 1: 9. Sedan, Guds förutseende, hwarigenom Gud från ewighet förutsåg, wisste och kände hwar och en i synnerhet, som på Jesum till ändan tro skulle, Rom. 8: 29. 1 Pet. 1: 1, 2. Näst detta följde på dessa twå den ewiga utkorelsen och nådewalet af hwar och en, uti tron framhärdande, Rom. 8: 29, 30. Har fördenskull nådewalet icke skett af blott ett sådant rådslut, lika som Gud deruti på intet annat afseende haft, än allenast derpå, att det Gudi så täckts hafwer, emedan Gud då Han oss wälsignade, täcka gjorde och utwalde i Christo, Eph. 1: 4, 6; till Guds Sons belätes likhet, rättfärdighet och härlighet, Rom. 8: 29, 30; till barnaskapet, himmelska arfwedelen, Eph. 1: 5, 11; och saligheten, 2 Thess. 2: 13; wisserligen och oemotsägligen då hade afseende på Christum, dess dyra förtjenst, och tron på Christum, efter som allt sådant utan tron icke kan erhållet warda, Marc. 16: 16. Joh. 1: 12; cap. 3: 16, 18. Gal. 3: 26. Och utan tron är omöjligt täckas Gudi, Ebr. 11: 6. Rom. 10: 4; cap. 14: 23. Detsamma bewisas ock af den likhet, som, hwad orsakerna angår, wara bör emellan Guds ewiga råd och uppsåt om nådewalet, och dess utförande i tiden genom rättfärdiggörelsen och saliggörelsen, Joh. 3: 16, 18, 36; cap. 1: 12. Såsom nu Gud uti tiden oss rättfärdiga och saliga gör af blott nåd för Jesu Christi skull, Eph. 2: 8. Tit. 3: 4, 5. Rom. 3: 24; cap. 4: 6. Gal. 2: 16. Alltså hafwer ock Gud för samma orsaks skull från ewighet beslutit att göra oss rättfärdiga och saliga; eljest wore emellan Guds ewiga uppsåt och råd, och dess utförande, hwad orsakerna angår, en stor olikhet: ty hafwer icke heller Gud uti nådewalet ansett menniskornas dygd, egen fromhet och goda gerningar. 2 Tim. 1: 9. Wi äro uti Christus utwalde till att göra goda gerningar, Eph. 1: 4–6, 11. Men icke för gerningarnas skull utwalde; eljest wore nådewalet ett förskyldt och förtjent wal, Rom. 11: 5, 6. Wi wore icke heller om nådewalet, såsom Paulus, försäkrade, 2 Tim. 1: 12. Utan Gud hafwer i nådewalet endast och allenast sett på wår salighets höfding Christum Jesum, Ebr. 2: 10; cap. 5: 9. Som redan bewist är, och yttermera bewisas, 2 Cor. 5: 19. Joh. 1: 14, 16, 17. Ap.G. 4: 12; cap. 10: 43. Dock icke såwida han för alla menniskor döden lidit hafwer, 1 Tim. 4: 10. 2 Cor. 5: 15. Ebr. 2: 9. Eljest wore nådewalet allmänt, och för alla menniskor lika; utan såwida Jesus med sin förtjenst utaf menniskorna genom och med en framhärdande tro intill ändan blifwer anammad, emottagen och tillegnad, Matth. 10: 22. Uppb. 2: 10. 2 Pet. 2: 20, 21. Och detta gör åtskillnaden emellan dem Gud hafwer utwalt, och icke utwalt, Joh. 3: 16, 18, 36. Således hafwer också Gud uti nådewalet sett på menniskornas tro; icke på den som till en tid warar, och sedan upphörer, Luc. 8: 13; såsom redan bewist är; utan på den som till ändan framhärdar: dock icke såsom densamma wore en förtjenande och bewekande orsak, och af sig sjelf gåfwe menniskan en sådan wärdighet, som Gud till detta nådewerket bewekte, att Han fördenskull någon utwalt hade; utan såwida tron är det medlet af Gudi förordnadt, genom hwilket de trogne Jesum med sin förtjenst anamma och sig tillegna, Joh. 1: 12; cap. 3: 16, 18. Hafwer alltså Gud af det fallna menskliga slägtet, Rom. 9: 21–23, icke alla utwalt, Matth. 20: 16; cap. 22: 14. Joh. 15: 19. 1 Cor. 1: 26, [et]c. 2 Thess. 3: 2. Luc. 10: 20. Dan. 12: 1. Uppb. 21: 27. Utan allena dem, hwilka Gud från ewighet förutsåg, att de den tillbudna nåden emottagande, och uti tron på Jesum till ändan framhärdande warda, Rom. 8: 29. 1 Pet. 1: 2. 2 Thess. 2: 13. Jac. 2: 5. Matth. 24: 13. Marc. 13: 13. 1 Tim. 1: 16. Nådewalets ändamål å Guds sida, Eph. 1: 6. Å de utwaldas sida, 1 Pet. 2: 9. Matth. 25: 34. Ap.G. 13: 48. Nådewalet är och blifwer oryggligt, 2 Tim. 2: 19. 1 Sam. 15: 29. 4 Mos. 23: 19. Nemligen gjordt efter Guds egen wiljas wälbehag, Eph. 1: 5. Eget råd och uppsåt, Eph. 1: 11. Rom. 8: 28. 2 Tim. 1: 9. Gud föreser de i tron framhärdande, Rom. 8: 29. 1 Pet. 1: 2. Deraf kommer nådewalets wisshet och orygglighet, Luc. 10: 20. Joh. 10: 14; cap. 13: 18. De utwalde kunna till en tid genom uppsåtliga synder helt och hållet bortdrifwa den Heliga Anda, mista tron och från nåden affalla, 1 Cor. 10: 12. Ps. 51: 13. Exempel: se Nya födelsen. Men icke allt framgent intill ändan, Ps. 37: 24. Joh. 10: 28. Ebr. 7: 24, 25. Luc. 22: 31, 32. De utwalde kunna omöjligen mista den salighet, till
_861.jpg&oldid=344280){kind=link}