hwilken de utwalde äro, Rom. 8: 29, 30. Dan. 12: 1. Eph. 1: 4, 11, 14. Matth. 25: 34. 1 Pet. 1: 4, 5. Matth. 24: 24. De utwalde kunna jemwäl, böra dock icke medelst någon köttslig säkerhet, utan på ordentligt wis och sätt om saligheten försäkrade warda, Phil. 2: 12. Rom. 8: 16, 17, 38, 39. 1 Joh. 5: 10, 11. 2 Cor. 1: 22. Eph. 1: 13, [et]c.; cap. 4: 30. 2 Cor. 13: 5. 1 Cor. 1: 9. 2 Tim. 1: 12.
O.
Ocker: Blifwer förbjudet att taga på de fattiga och oförmögna, 2 Mos. 22: 25. 3 Mos. 25: 36, 37. 5 Mos. 15: 2–11; cap. 23: 19. Neh. 5: 7, 9, 10. Ps. 15: 5. Ords. 22: 16; cap. 28: 8. Jer. 15: 10. Hes. 18: 7, 8, 13, 17; cap. 22: 12. Luc. 6: 34, 35; cap. 19: 8. Men winner man med lånet, är billigt att man lånaren något af winningen meddelar, 2 Cor. 8: 13. Ockrares ochristliga handel beskrifwes, Mich. 3: 2, 3. Amos 8: 5, 6.
Offer. Gudi allena offra, 2 Mos. 22: 20. 3 Mos. 17: 7. Bör wara utan brist och lyte, 3 Mos. 1: 3; cap. 3: 1; cap. 22: 19. 4 Mos. 28: 3, 31. 5 Mos. 15: 21. Hes. 43: 23. Mal. 1: 8, 14. Om offer Gudi behaglige, och upptände af himmelen se Exempel: Abels, 1 Mos. 4: 4. Noahs, cap. 8: 21. Abrahams, cap. 15: 17. Arons, 3 Mos. 9: 24. Gideons, Dom. 6: 21. Manoah, cap. 13: 19. Elie, 1 Kon. 18: 38. Salomos, 2 Chrön. 7: 1. Om det dagliga offret, 2 Mos. 29: 38. 3 Mos. 6: 9. 4 Mos. 28: 3. Esra 3: 2. Om offer till wissa tider förordnade, 4 Mos. cap. 28 [et]c.; cap. 29 [et]c. Offermåltid blef hållen med glädje, 4 Mos. 25: 2. 5 Mos. 12: 5–7; cap. 27: 7. 1 Sam. 1: 4, 5. 1 Kon. 1: 9; cap. 3: 15. 1 Chrön. 29: 21. Offra sina egna barn, war ett wederstyggligt och strängeligen förbjudet afguderi, 3 Mos. 18: 21; cap. 20: 2. 5 Mos. 12: 31; cap. 18: 10. Dom. 11: 39. 2 Kon. 3: 27; cap. 16: 3; cap. 17: 17; cap. 21: 6. 2 Chrön. 28: 3. Ps. 106: 37. Es. 57: 5. Jer. 7: 31; cap. 19: 5. Hes. 16: 20, 36; cap. 20: 31; cap. 23: 37. Om de ogudaktigas offer, 1 Mos. 4: 3. 1 Sam. 15: 21. Ords. 15: 8; cap. 21: 27. Es. 1: 10–13; cap. 43: 23; cap. 61: 8; cap. 66: 3. Jer. 6: 20; cap. 7: 18; cap. 10: 21; cap. 14: 12. Os. 5: 6; cap. 8: 13; cap. 9: 4. Amos 5: 22. Mal. 1: 7, 13; cap. 2: 13. Om det rätta andeliga och Gudi behagliga offret, Ps. 4: 6. Ps. 27: 6. Ps. 40: 7. Ps. 50: 14, 15. Ps. 51: 19. Ps. 116: 17. Ords. 21: 3. Es. 56: 7. Jer. 7: 5–7. Os. 6: 6. Mich. 6: 8. Matth. 5: 24; cap. 9: 13; cap. 12: 7. Marc. 12: 33. Rom. 12: 1. Phil. 4: 18. Ebr. 13: 15. Christus är det sanna och fullkomliga offret, 1 Mos. 22: 12, 18. Es. 53: 6, 7, 11. Eph. 5: 2. 1 Joh. 2: 2; cap. 4: 10. Ebr. 1: 3; cap. 5: 8, 9; cap. 9: 12, 14; cap. 10: 7, 8, 10.
Ogudaktighet, bör undflys, Tit. 2: 12. Ogudaktige beskrifwas, Rom. 3: 10, 11, [et]c. Ps. 36: 2—5, [et]c. I synnerhet på deras gudlöshet, Job 21: 14, 15. 1 Mos. 20: 11. Ps. 36: 2. På deras förhärdelse och blindhet, Jer. 5: 23, 24. på obarmhertighet, Job 6: 14. På Guds ords förakt, Ords. 1: 24, 25. På deras wälgång här i werlden, Job 21: 7–13. Luc. 16: 25. Öfwer hwilken de gudfruktige sig förundra och förargas, Job 21: 7, 13. Ps. 37: [et]c. Jer. 12: 1, 2. Ps. 73: 3, [et]c. Mal. 3: 15, [et]c. Pred. 7: 16. Jemwäl beskrifwas de på deras undergång, oförmodade straff och förderf, Job 21: 17, 18. Pred. 8: 13. Ps. 73: 17–20. Jer. 12: 3. Job 8: 13; cap. 15: 20, 21, 32, 33; cap. 18: 5, 6, [et]c.; cap. 27: 13, 14, [et]c.; cap. 36: 12. Ords. 1: 26; cap. 6: 15; cap. 10: 25; cap. 12: 7. Es. 5: 24. Luc. 12: 20, 46. Ps. 37: 35, 36. Detta ogudaktigas straff tjenar de fromma till warning, 5 Mos. 13: 11; cap. 19: 20; cap. 21: 20, 21. Ords. 19: 25; cap. 21: 11. Ap.G. 5: 11. 1 Tim. 5: 20. Och Gud bespottar de ogudaktiga i deras ofärd, Ps. 2: 4. Ords. 1: 26. Och Gud slår dem med fruktan och räddhåga, 2 Mos. 23: 27, 28. 3 Mos. 26: 36, 37. 5 Mos. 2: 24, 25; cap. 11: 25; cap. 28: 7. Jer. 49: 5. Exempel derpå: 1 Mos. 35: 5. Jos. 2: 9, 10; cap. 10: 9, [et]c. Jud. 7: 21, 22. 1 Sam. 7: 10; cap. 14: 15. 2 Kon. 7: 6, 7. 2 Chrön. 14: 12; cap. 17: 10; cap. 20: 22, 23. Och hwad de ogudaktige frukta, det wederfars dem, Ords. 1: 26; cap. 10: 24. Job 6: 16. Es. 66: 4. De tillreda andra olycka, som kommer öfwer dem sjelfwa, Ps. 7: 15–17. Ps. 9: 16, 17. Ps. 35: 8. Ps. 37: 14, 15. Ords. 26: 27. Pred. 10: 8. Es. 33: 1. Dan. 6: 24. Job 4: 8. Ändtligen beskrifwas de ogudaktigas tankar och tal om Gud, såsom Han dem ej såge, 5 Mos. 29: 18, 19. Job 22: 13. Ps. 10: 4, 5. Ps. 14: 2. Ps. 53: 2. Ps. 73: 8, 11. Ps. 94: 7. Es. 29: 15. Jer. 23: 16–18. Hes. 9: 9, 10. Zeph. 1: 12. Matth. 24: 48. Samt deras tankar, ord och gerningar emot de fromma, Ps. 10: [et]c. Ps. 11: 1, [et]c. Ps. 12: 2, [et]c. Ords. 4: 15–17. Ogudaktigas oförmodade straff. Exempel: 1 Mos. 19: 24. 3 Mos. 10: 2. 4 Mos. 11: 33; cap. 16: 31. 2 Sam. 13: 28, 29. 1 Kon. 18: 40.
Olydnad, jemför Lydnad. En troldomssynd, 1 Sam. 15: 23. Hafwer Gud alltid högeligen straffat, 1 Mos. 3: 16, 17; cap. 19: 26, 27. 3 Mos. 10: 1. 4 Mos. 14: 21–23, 28. 3 Mos. 26: 14–16, 29, [et]c. Jos. 5: 6. Ps. 106: 25, 26. 4 Mos. 21: 6. 5 Mos. 1: 43, 44; cap. 17: 12; cap. 28: 15, [et]c. Dom. 2: 20, 21. Neh. 9: 29, 30. 2 Kon. 17: 19, 20. 2 Chrön. 35: 20, 21. Jos. 7: 11. 1 Sam. 13: 11; cap. 15: 24—26; cap. 28: 17. 2 Sam. 6: 6, 7. 1 Kon. 13: 15, 21; cap. 20: 35, [et]c. 2 Chrön. 26: 16, 19.
Omskärelse: Den lekamliga på köttets förhud, på åttonde dagen, blef af Gud instiktad, att wara ett insegel och tecken till det förbund, som Gud med Abraham och hans efterkommande gjorde, 1 Mos. 17: 1–15. Rom. 4: 11. Joh. 7: 22. Ap.G. 7: 8. Mose å Guds wägnar ånyo upprepade och bekräftade detsamma, 3 Mos. 12: 2, 3. Jemwäl Josua, cap. 5: 3, 7. Förrättades i begynnelsen wanligen af Abraham, och de andra patriarker, 1 Mos. 17: 23, 24; cap. 21: 4. Men kunde uti nödfall af qwinnor förrättas, 2 Mos. 4: 25, 26. Också af dem som icke alldeles rene woro uti läran: utan twifwel hafwer en Pharise Christum omskurit, Luc. 2: 21. Jemför, Rom. 3: 3. Matth. 23: 2, 3. Missbrukades af Jacobs söner, 1 Mos. 34: 14, [et]c. War ett Sacrament uti gamla Testamentet, som werkade och bekräftade trons rättfärdighet,
_862.jpg&oldid=344283){kind=link}