Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 882.jpg

Den här sidan har korrekturlästs

64

Register

öfwer de berättelser, som i den heliga Bibeln förekomma; med de förnämsta personers, städers, floders, bergs och andra orters beskrifning.

A.

Aaron, hans fader war Amram, och hans moder Jochebed, 2 Mos. 6: 20. Hans hustru och barn, v. 23. 4 Mos. 3: 2. 1 Chrön. 6: 3. Är en talande man; och blifwer sänd af Gudi till Pharao, konungen i Egypten, 2 Mos. 4: 14–16. Blifwer kallad och wigd till öfwersteprest med sina söner, 2 Mos. 28: 1; cap. 29: 1; cap. 40: 12. 3 Mos. 8: 1, [et]c. 4 Mos. 3: 10. 5 Mos. 18: 5. Ebr. 5: 4. Gjuter en gyllene kalf, den Israels barn tillbedja, 2 Mos. 32: 4. Ps. 106: 19. Ap.G. 7: 40. Blifwer derföre straffad af Mose, 2 Mos. 32: 21. Hans första offer för sig och folket, 3 Mos. 9: 1, [et]c.

Aarons söner Nadab och Abihu, blifwa förtärde af eld, 3 Mos. 10: 1, 2. 4 Mos. 26: 61.

Aaron och MirJam knorra emot Mose, och blifwa straffade af Herran, 4 Mos. 12: 110.

Aaarons staf grönskas; hwarmed han i sitt presterliga embete blifwer stadfäst, 4 Mos. 17: 1, 2, 8. Ebr. 9: 4.

Aaron går allenast en gång om året in i det allraheligaste, 2 Mos. 30: 10. 3 Mos. 16: 2. Ebr. 9: 7.

Aaron och Mose kunna icke för deras otro skull komma in i det förlofwade landet, 4 Mos. 20: 1224; cap. 27: 14. 5 Mos. 32: 50, 51.

Aarons arfwedel är Herren, 4 Mos. 18: 20. 5 Mos. 10: 9; cap. 18: 2. Jos. 13: 1433. Hes. 44: 28. Han dör på berget Hor, då han 123 år gammal war, 4 Mos. 20: 28; cap. 33: 38. 5 Mos. 10: 6; cap. 32: 50, 51.

Abaddon, förderfware, Uppb. 9: 11.

Abagtha, konung Ahasveri kamererare, Esth. 1: 10.

Abana, sten; en flod i Syrien, 2 Kon. 5: 12. Skrifwes af somliga Amana.

Abarim, öfwergång; ett berg i de Moabiters gränser, 4 Mos. 21: 11; cap. 33: 44. Här dog Mose, sedan han hade sett det förlofwade landet, 4 Mos. 27: 12. 5 Mos. 32: 49.

Abba, fader, Marc. 14: 36. Rom. 8: 15. Gal. 4: 6.

Abba, tjenare, 1 Kon. 4: 6. En annan, Samnas son, Neh. 11: 17.

Abdeel, Guds tjenare, Jer. 36: 26.

Abdi, min tjenare; en Levit, 1 Chrön. 7: 44. 2 Chrön. 29: 12.

Abdiel, Guds tjenare, 1 Chrön. 5: 15.

Abdon, tjenare; en fristad, Jos. 21: 30. 1 Chrön. 6: 74.

En domare i Israel; han hade 40 söner och 30 sonsöner, Dom. 12: 13.

Michas son, 2 Chrön. 34: 20.

AbedNego, propheten Daniels stallbroder, kastas i en brinnande ugn, Dan. 3: 22. Kallades också Asarias, Dan. 1: 7.

Abel, Habel, Adams son, hans offer behagade Herran, 1 Mos. 4: 24. Blifwer dräpt af sin broder Cain, 1 Mos. 4: 8. 1 Joh. 3: 12. Hans blod ropar af jorden, 1 Mos. 4: 10. Matth. 23: 35. Luc. 11: 51. Ebr. 12: 24. Hans tro, Ebr. 11: 4.

Abel eller Abela, sorg och klagan; en stad i Naphthali slägte, blifwer belagd af Joab, och förlossade genom en wis qwinnas råd, 2 Sam. 20: 15, 16. Blifwer slagen af Benhadad, 1 Kon. 15: 20. 2 Chrön. 16: 4. Och af Thiglath Pileser, konungen af Assyrien, 2 Kon. 15: 29. Kallas BethMaacha, 1 Kon. 15: 20.

AbelMehola, en stad i Naphthali, 1 Kon. 19: 16. Se Mehola.

Abez, en stad, Jos. 19: 20.

Abi, konung Hiskie moder, 2 Kon. 18: 2. Hon kallas Abija, 2 Chrön. 29: 1.

Abi Albon, 2 Sam. 23: 31. Kallas Abiel, 1 Chrön. 11: 32.

Abia, Rehabeams son, 1 Chrön. 3: 10. Se Abiam.

Abija, Gud är Fader; konung Hiskie moder, 2 Chrön. 29: 1. Hon kallas ock Abi, 2 Kon. 18: 2.

Jerobeams son, han blifwer dödssjuk, och dör i sin ungdom, 1 Kon. 14: 118.

Abia, en öfwerste ibland presterna, 1 Chrön. 24: 10. Luc. 1: 5. Äfwen, Bechers son Benjamins, 1 Chrön. 7: 8. Samuels son, en domare öfwer Israel. 1 Sam. 8: 2. Kallas Abija, 1 Chrön. 6: 28.

Abiasaph eller Ebjasaph, 1 Chrön. 6: 23; cap. 9: 19.

Abiam, hafwets fader; Rehabeams son, konung i Juda, 1 Kon. 15: 1. Hans hjerta war intet rättsinnigt, cap. 15: 3. Winner seger emot Jerobeam, 2 Chrön. 13: 15. Tager hustru, v. 21. Blifwer död och begrafwen, cap. 14: 1. 1 Kon. 15: 8. Han kallas ock Abia.

AbJathar, förnäm och ärad fader; en prest, undflyr Sauls händer, 1 Sam. 22: 20. Kom till David i Kegila med lifkjorteln, 1 Sam. 23: 6. Han höll sedan med Adonia, då han satte sig upp emot David, 1 Kon. 1: 7. Blef satt ifrån sitt prestembete, 1 Kon. 2: 26. Efter Herrans ord, 1 Sam. 2: 31. Om Abjathar, se Marc. 2: 26.

Abib, ax; war det första månaden i året hos Judarna, på hwilken de gingo utur